Sort the text in the correct order. Introduction: One way to make a text easier to understand is to use techniques that bind the text together and thus guide the reader through the text. As road signs guide the driver. You can do this in different ways. REFERENTIAL TIES= repeating a keyword (or its synonyms) to remind the reader what the section of text is about, and to move the discussion forward (Sweden's economy is doing better this year than it did last year. Fatima and her partner, Peter, now both have full-time jobs ) THEMATIC TIES= transfer known information from the end of one sentence to the start of the next. ( Fatima decided to write an email to him . He had been waiting for the right opportunity for a long time. ) CONJUNCTIVE TIES= words or phrases that in some way signal that different parts of your text are linked ( First you have to understand why it is a problem that so many young people are unemployed. Then you have to do something about it. ) |
gillar
---
Hon
REFERENSBINDNING
Fatima
REFERENSBINDNING
staden.
REFERENSBINDNING
till Stockholm.
REFERENSBINDNING
har flyttat
---
är avgörande för kommunen, men...
---
biljettförsäljningen
REFERENSBINDNING
kollektivt.
REFERENSBINDNING
kollektivtrafik och att
REFERENSBINDNING
därför
LOGISK BINDNING: ORSAK
Det borde vara billigare att resa
---
Jag kan förstå att det kostar pengar att bedriva
---
på dagen.
REFERENSBINDNING
Därför sover hon ofta
---
på natten.
REFERENSBINDNING
Hon arbetar bäst
---
För det andra
LOGISK BINDNING: TILLÄGG
För det första
LOGISK BINDNING: TILLÄGG
kan dessa vänner ha kontakter som som man kan ha nytta av längre fram i livet.
---
Det finns flera skäl till att vara vänlig.
---
Dessutom blir livet faktiskt lättare att leva.
LOGISK BINDNING: TILLÄGG
får man fler vänner.
---
lagar.
---
måste kunna utesluta
---
som inte följer
---
ansera att EU
REFERENSBINDNING
länder
REFERENSBINDNING
Frankrike
REFERENSBINDNING
unionens
REFERENSBINDNING
se X-partiets utlåtande som valpropaganda.
---
vad X-partiet påstår
---
därför
LOKISK BINDNING: ORSAK
visar undersökningen bland invånarna att tryggheten minskat. Man bör
---
I motsats till
LOGISK BINDNING: MOTSÄTTNING
blir att kommunen inte vill bygga en ny fotbollsplan
xxx
invånarnas önskemål.
---
trots
LOGISK BINDNING: MOTSÄTTNING
Slutsatsen
LOGISK BINDNING: FÖLJD
helt förbjuda
---
utan också
LOGISK BINDNING
inte bara
LOGISK BINDNING: TILLÄGG
subventionera elbilstillverkningen
---
I syfte att
LOGISK BINDNING: AVSIKT
fossilt bränsle.
REFERENSBINDNING
minska utsläppen vill regeringen
REFERENSBINDNING
gymnasieelever
REFERENSBINDNING
satsar mycket på
---
idrottsanläggningar.
REFERENSBINDNING
hälsa nästa år.
REFERENSBINDNING
kommer samtliga
---
Bland annat
LOGISK BINDNING: EXEMPEL
att få fri tillgång till
---
ungdomars
REFERENSBINDNING
stadens
REFERENSBINDNING
Kommunen
REFERENSBINDNING
Sort the text in the correct order. Introduction: One way to create variation in a text is to let the topic/focus consist of different clauses (subject, adverbial and object), and vary in length. TOPIC/FOCUS= de ord som står före det finita verbet i huvudsatsen. (Karin köper glass) FINITE VERB= skrivs i presens eller preteritum och uttrycker tid eller modus (Karin köper/köpte glass) // (Karin vill köpa glass) SUBJECT= satsdel som oftast betecknar den som handlar eller det som ser till att något händer ( Karin köper glass) OBJECT= en satsdel som beskriver de saker och personer som medverkar i en sats utan att vara subjekt (Karin köpte glass) ADVERBIAL= satsdel som uttrycker tid (Först gick vi hem, sedan lagade vi mat på kvällen), rum (Han åkte skridskor på isen), orsaker (Det är därför Sverige måste bör bygga ut kollektivtrafiken), villkor (om det sker så måste skolan ta ett större ansvar), motsats (i motsats till honom har Fatima arbetat mycket) SENTENCE ADVERB= satsdel som ändrar hela innehållet i satsen I huvudsatser kommer satsadverbialet "inte" efter första verbet (Hon äter inte mat).(Hon är trött eftersom hon inte äter.)Han reser kanske idag) MAIN CLAUSE= är en grupp ord som innehåller ett subjekt och verb och som uttrycker en fullständig tanke så som ett påstående eller fråga. (Karin köper glass.) eller (Köpte Karin glass?) |
alla
SUBJEKT
såg
FINIT VERB
att hon var trött
FUNDAMENT - BISATS - OBJEKT
vi
SUBJEKT
när Fatima fyllde år
FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL
tårta
OBJEKT
åt
FINIT VERB
till Paris
ADVERBIAL
hon
SUBJEKT
reste
FINIT VERB
utan att Fatima meddelade mig
FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL
vitt
SUBJEKTIV PREDIKATSFYLLNAD
det
SUBJEKT
på marken
ADVERBIAL
var
FINIT VERB
eftersom det snöade mycket
FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL
att lyckas
VERB
Fatima
SUBJEKT
kommer
FINIT VERB
då hon alltid gör sitt bästa
FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL
Dra textdelarna rätt Information: SUBSTANTIV=ordklass betecknar konkreta föremål och abstrakta begrepp (en vacker stol), (en vacker tanke) PRONOMEN=ordklass som oftast ersätter substantiv (Ali är snäll, eftersom han alltid ringer mig om jag är ledsen. HUVUDORD=det viktigaste ordet i en sats (Den vackra stolen) BESTÄMNINGAR=de ord som preciserar frasens huvudord (Den vackra stolen) SUBSTANTIVFRAS= huvudord (substantiv eller pronomen) och framförställda och/eller efterställda bestämningar (frågor(huvudord) många ungdomar ställer sig (bestämningar) SUBSTANTIVERING=här, verb och adjektiv som görs om till substantiv (Sjukdomen förändrade hans liv. Denna förändring medförde att...) och (Landet är politiskt instabilt. Instabiliteten har varat i flera år.) Substantivfraser med substantiveringar gör det möjligt att, på ett effektivt sätt, 1. tala om abstrakta begrepp - istället för på personer och händelser vilket gör att skribenten inte behöver skriva förklaringar av händelser i ordningsföljd: (När folk röjer mark för hus och vägar förändrar de miljön. De förstör skog och mark och många djur blir av med sina boplatser - Skogsröjning och bebyggelse resulterar ofta i ödeläggelse av de naturliga miljöerna för många lokalt förekommande arter) (Gibbons, 2009) 2. förtäta information (Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor svalt - Torkans långvarighet orsakade massvält) (Gibbons, 2009) 3. bygga resonemangskedjor och föra argumentationen framåt genom att remat i en sats blir temat i form av substantivering i påföljande sats: (Företaget anser att munskydd på arbetsplatesen är självklart. En självklarhet som inte delas av de anställda) 4. utesluta oväsentlig information (Föräldrar, elever och rektorer sluter upp bakom kraven - På skolan finns en uppslutning bakom kraven) (Magnusson 2011). |
Dra och sortera den text som är lättast att läsa (röd eller grön). Fundera på varför det är så. |
en viktig
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
organismer
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
som liv har.
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
Alla
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
avkomman.
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
ibland
---
när de reproducerar sig
---
reproducerar sig
---
varierar
---
Detta är
---
egenskap
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
och
---
med variation
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
en viktig egenskap som liv har.
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
är
---
Reproduktion
SUBSTANTIVFRAS - SUBSTANTIVERING - HUVUDORD
Dra och sortera den text som är lättast att läsa (orange eller blå). Fundera på varför det är så. |
snabbt
---
reproduktion
SUBSTANTIVFRAS - SUBSTANTIVERING - HUVUDORD
skulle
---
ta slut.
---
livet
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
Utan
---
ta slut.
---
organismer
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
inte
---
skulle
---
snabbt
---
Om
---
reproducerar sig
---
livet
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
Dra och sortera den text som är lättast att läsa (lila eller orange). Fundera på varför det är så. |
med
---
reproducerade sig
---
organismerna
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
efterföljande tudelning.
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
genom
---
genduplicering
SUBSTANTIVFRAS - SUBSTANTIVERING - HUVUDORD
De tidigaste encelliga
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
och
---
organismerna
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
genom
---
sitt genetiska
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
att dubblera
---
material
SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD
dela
---
De tidigaste encelliga
SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING
sedan
---
sig
---
i två.
---
reproducerar sig
---
Dra textdelarna rätt Information: SUBSTANTIV=ordklass betecknar konkreta föremål och abstrakta begrepp (en vacker stol), (en vacker tanke) PRONOMEN=ordklass som oftast ersätter substantiv (Ali är snäll, eftersom han alltid ringer mig om jag ������r ledsen. HUVUDORD=det viktigaste ordet i en sats (Den vackra stolen) BESTÄMNINGAR=de ord som preciserar frasens huvudord (Den vackra stolen) SUBSTANTIVFRAS= huvudord (substantiv eller pronomen) och framförställda och/eller efterställda bestämningar (frågor(huvudord) många ungdomar ställer sig (bestämningar) SUBSTANTIVERING=här, verb och adjektiv som görs om till substantiv (Sjukdomen förändrade hans liv. Denna förändring medförde att...) och (Landet är politiskt instabilt. Instabiliteten har varat i flera år.) KÄLLHANTERING=hur du använder källor i din text (... i Fatima Anderssons artikel ”Konflikt på arbetsplatsen” (Dagens Industri, 2021-08-19).) SATSADVERBIALsatsdel som ändrar hela innehållet i satsen I huvudsatser kommer satsadverbialet "inte" efter första verbet (Hon äter inte mat).(Hon är trött eftersom hon inte äter.)Han reser kanske idag) Substantivfraser med substantiveringar gör det möjligt att, på ett effektivt sätt, 1. tala om abstrakta begrepp - istället för på personer och händelser vilket gör att skribenten inte behöver skriva förklaringar av händelser i ordningsföljd: (När folk röjer mark för hus och vägar förändrar de miljön. De förstör skog och mark och många djur blir av med sina boplatser - Skogsröjning och bebyggelse resulterar ofta i ödeläggelse av de naturliga miljöerna för många lokalt förekommande arter) (Gibbons, 2009 Lyft språket lyft tänkandet) 2. förtäta information (Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor svalt - Torkans långvarighet orsakade massvält) (Gibbons, 2009. Lyft språket lyft tänkandet) 3. bygga resonemangskedjor och föra argumentationen framåt genom att remat i en sats blir temat i form av substantivering i påföljande sats: (Företaget anser att munskydd på arbetsplatesen är självklart. En självklarhet som inte delas av de anställda) 4. utesluta oväsentlig information (Föräldrar, elever och rektorer sluter upp bakom kraven - På skolan finns en uppslutning bakom kraven) (Magnusson 2011 Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkigas bruk av grammatiska metaforer i senare skolår). Ännu mer effektivt blir resonemanget om du tillför källhänvisning och satsadverbial till substantiveringerna. Exempel: I artikeln "Konflikt på arbetsplatsen" (Dagens Industri, 2011-04-19) berättar arbetsmarknadsminister Fatima Andersson om ett skånskt företag som anser att munskydd på arbetsplatesen är självklart. Då denna självklarhet inte delas av de anställda, drar Andersson tyvärr slutsatsen att... |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Information: Xcccc Text att förändra xxxx |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Information: Xcccc Text att förändra xxxx |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Introduktion: Använder du adverbial förbättrar det textbindningen. Använder du adverbialen på olika sätt blir dessutom texten mer exakt och trevligare att läsa. ADVERBIAL= satsdel som uttrycker tid (Först gick vi hem, sedan lagade vi mat.), rum (Han åkte skridskor på isen), orsaker (Det är därför Sverige bör bygga ut kollektivtrafiken), villkor (om det sker så måste skolan ta ett större ansvar), motsats (i motsats till honom har Fatima arbetat mycket) SATSADVERBIAL= satsdel som ändrar hela innehållet i satsen I huvudsatser kommer satsadverbialet "inte" efter första verbet (Hon äter inte mat).(Hon är trött eftersom hon inte äter.)Han reser kanske idag) |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Information: Xcccc Text att förändra xxxx |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Information: Xcccc Text att förändra xxxx |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Introduktion: Använder du adverbial förbättrar det textbindningen. Använder du adverbialen på olika sätt blir dessutom texten mer exakt och trevligare att läsa. ADVERBIAL= satsdel som uttrycker tid (Först gick vi hem, sedan lagade vi mat.), rum (Han åkte skridskor på isen), orsaker (Det är därför Sverige bör bygga ut kollektivtrafiken), villkor (om det sker så måste skolan ta ett större ansvar), motsats (i motsats till honom har Fatima arbetat mycket) SATSADVERBIAL= satsdel som ändrar hela innehållet i satsen I huvudsatser kommer satsadverbialet "inte" efter första verbet (Hon äter inte mat).(Hon är trött eftersom hon inte äter.)Han reser kanske idag) |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Information: Xcccc Text att förändra xxxx |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
Dra textdelarna rätt Information: Xcccc Text att förändra xxxx |
TAKEFROM
xxx
TAKEFROM
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx
DEFAULT
xxx