Fraser
SFI C/D
Fraser
SFI C/D
Huvudordet är N-GENUS Regler: I svenskan är vissa substantiv n-genus (en bil) och andra t-genus (ett hus). Denna indelning följer med när man ersätter substantivet med ett pronomen (Fatima körde den) (Fatima bor i det). Det finns ingen tydlig regel som anger vilket genus ett substantiv tillhör. Det bästa är sättet att lära sig detta är troligtvis att läsa mycket svensk text. |
Hon gillar den.
pronomen
ett stol
obest. artikel - huvudord
en stol.
obest. artikel - huvudord
Hon gillar det.
pronomen
Fatima äger
--- - ---
Huvudordet är T-GENUS |
Han gillar det.
pronomen
en bord
obest. artikel - huvudord
ett bord.
obest. artikel - huvudord
Han gillar den.
pronomen
Ali äger
--- - ---
Huvudordet är PLURAL Regler: Svenskan har två numerus: singular (bil) och plural (bil-ar). För att uttrycka något i plural (flertal) i svenskan lägger man till någon av följande suffix (orddelar) till substantivet: -ar, -or, -er, -r, -n. Det finns ingen tydlig regel som talar om vilka substantiv som har vilka suffix. Det bästa sättet att lära sig detta är troligtvis att läsa mycket svensk text. |
-or
pluralartikel
-ar
pluralartikel
-er
pluralartikel
1. En bil. Två bil
huvudord
2. En mössa. Två möss
huvudord
3. En hand. Två händ
huvudord
Huvudordet är PLURAL (2) |
-n
pluralartikel
-r
pluralartikel
1. En ko. Två ko
huvudord
2. Ett äpple. Två äpple
huvudord
3. Ett hus. Två hus
huvudord
Substantivfras MED dubbel bestämdhet, N-GENUS Regler: När du berättar om något som den andra personen inte känner till börjar du berätta i obestämd form (Jag köpte en bil). När informationen sedan är känd av den andre talar du i bestämd form (Bil-en var dyr). Bestämdhet uttrycks med hjälp av substantivfraser. En substantivfras är en rad med ord där substantivet är det viktigaste ordet. När man ska uttrycka bestämdhet i en svensk substantivfras lägger man ofta till en orddel i slutet av substantivet (stol blir stol-en och bord blir bord-et). Ibland har man bestämdhet på två ställen, så kallad dubbel bestämdhet. Då ingår även en bestämd artikel (den röda stol-en och det röda bord-et). Ibland saknar substantivfrasen bestämd artikel (den/det) och “påklistrade” orddelar (stol-en) - men anses ändå vara bestämd (min bil). Och - ibland - tycks det oklart - om substantivfrasen är bestämd eller inte (tre bilar, tre böcker). Hursomhelst, försök att dra delarna rätt nedan för att få en känsla för det. |
stol
huvudord
Gula
xx
var dyrast.
---
-en
best. artikel
Den gula
best. artikel
Jag äger en gul och en svart stol.
--- - ---
Substantivfras UTAN dubbel bestämdhet, N-GENUS |
stol
huvudord
-en
best. artikel
Min gula
pronomen
är snyggast.
---
Gula
---
Jag äger en gul och en svart stol.
--- - ---
Substantivfras MED dubbel bestämdhet, T-GENUS |
bord
huvudord
Gula
---
-et
best. artikel
Det gula
best. artikel
var dyrast.
---
Jag äger ett gult och ett svart bord.
--- - ---
Substantivfras UTAN dubbel bestämdhet, T-GENUS |
bord
huvudord
-et
best. artikel
är snyggast.
---
Mitt gula
pronomen
Gula
---
Jag äger ett gult och ett svart bord.
--- - ---
Substantivfras MED dubbel bestämdhet, PLURAL |
är snyggast
---
stolar
huvudord
Den gula
best. artikel
-na
best. artikel
De gula
best. artikel
Jag äger två gula och två svarta stolar.
--- - ---
Substantivfras UTAN dubbel bestämdhet, PLURAL |
är snyggast
---
Min gula
pronomen
stolar
huvudord
Mina gula
pronomen
-na
best. artikel
Jag äger två gula och två svarta stolar.
--- - ---
Huvudordet är N-GENUS Regler: Har du gjort övningarna i 1a ovan ser du att flera ord runt omkring huvudordet böjs (kongruerar) och gör det på olika sätt. Böjningens form är beroende på om huvudordet är ett n-genus eller t-genus (en gul stol-ett gult bord), om det står i singular eller plural (min gula bil - mina gula bilar) eller om det står i obestämd eller i bestämd form (en gul stol-den gula stolen). De ord som böjs är huvudsak artiklar, possessiva pronomen eller adjektiv. Test nu dessa regler i övningarna nedan. |
skruvmejsel.
huvudord
gul
adjektiv
ett
obest. artikel
en
obest. artikel
gult
adjektiv
Fatima äger
---
Huvudordet är T-GENUS |
paket.
huvudord
rött
adjektiv
röd
adjektiv
ett
obest. artikel
en
obest. artikel
Hon fick
--- - ---
Huvudordet är SINGULAR |
en
obest. artikel
två
räkneord
cykel.
huvudord
fina
adjektiv
fin
adjektiv
Sara har
--- - ---
Huvudordet är PLURAL |
fin
adjektiv
två
räkneord
cyklar.
huvudord
en
obest. artikel
fina
adjektiv
Sara har
--- - ---
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
stol
huvudord
gul
adjektiv
den
best. artikel
en
obest. artikel
gula
adjektiv
Fatima äger
--- - ---
Huvudordet är BESTÄMD FORM |
stolen
huvudord
en
obest. atikel
den
best. artikel
gul
gul
gula
adjektiv
Fatima äger
--- - ---
Huvudordet är BESTÄMD FORM |
gul
adjektiv
är
---
gula
adjektiv
Stolen
huvudord
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
gult
adjektiv
det
best. artikel
ett
obest. artikel
gula
adjektiv
bord
huvudord
Fatima äger
--- - ---
Huvudordet är BESTÄMD FORM |
ett
obest. artikel
gula
adjektiv
det
best. artikel
bordet
huvudord
gul
adjektiv
Fatima äger
--- - ---
Huvudordet är BESTÄMD FORM |
gult
adjektiv
gula
adjektiv
är
---
Bordet
huvudord
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
stolar
huvudord
en
obest. artikel
gula
adjektiv
gul
adjektiv
Fatima äger
--- - ---
Huvudordet är BESTÄMD FORM |
stolarna
huvudord
den
best. artikel
de
best. artikel
gul
adjektiv
gula
adjektiv
Fatima äger
--- - ---
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
gul
adjektiv
stol
huvudord
gula
adjektiv
stolen
huvudord
Min
pronomen
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
är
---
stolen
huvudord
stol
huvudord
gul
adjektiv
gula
adjektiv
Min
pronomen
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
stolen
huvudord
stol
huvudord
Min
pronomen
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
bord
huvudord
gul
adjektiv
gula
adjektiv
bordet
huvudord
Mitt
pronomen
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
gult
adjektiv
bordet
huvudord
bord
huvudord
gula
adjektiv
är
---
Mitt
pronomen
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
bord
huvudord
bordet
huvudord
Mitt
pronomen
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
gula
adjektiv
Min
pronomen
gul
adjektiv
Mina
pronomen
stolarna
huvudord
stolar
huvudord
Huvudordet är OBESTÄMD FORM |
Min
pronomen
Mina
pronomen
stolarna
huvudord
stolar
huvudord
| Dra textdelarna rätt FO = frågeord (Vem bor i huset? Joanna.) |
vems
FO
vad
FO
vart
FO
vem
FO
var
FO
bor hon? I Malmö.
---
heter du? Fatima.
---
står där borta? Det är Hassan.
---
bil är det? Det är Hassans.
---
ska ni åka? Vi ska åka till Stockholm.
---
varifrån
FO
hur
FO
när
FO
vilken
FO
varför
FO
gammal är du? 22 år.
---
måste jag gå till skolan?För att lära dig att arbeta.
---
åker vi? Kvart över 10.
---
kommer du? Jag kommer från Sverige.
---
dag passar dig bäst? Tisdag.
---
hur mycket
FO
vilka
FO
hur ofta
FO
hur gammal
FO
vilket
FO
hur många
FO
sport gillar du? Skidor.
---
är dina favoritfärger? Röd och vit.
---
läxor har du gjort? Två.
---
väger du? 60 kilo.
---
tränar du? Två gånger i veckan..
---
är din bror? 20 år.
---
| Dra textdelarna rätt Regler: Verb i presens, beskriver något man gör eller något som händer nu, i framtiden eller något man gör eller något som händer ofta Det som anses vara fakta uttrycks också i presens. (Hon cyklar nu. // Hon cyklar i morgon. // Han cyklar varje dag // Guld är en metall) |
Hon äta
---
Hon åt
---
Hon äter
---
Hon åker
---
Hon åkte
---
Hon åka
---
Svenska flaggan vara
---
Svenska flaggan är
---
Svenska flaggan var
---
Vad gör Petra?
---
Vad gjorde Petra?
---
Vad göra Petra?
---
frukost varje dag.
---
till Florens i morgon.
---
gul och blå.
---
Hon äter frukost.
---
Elefanten ha
---
Elefanten hade
---
Elefanten har
---
Jag kom
---
Jag komma
---
Jag kommer
---
Peter klagade
---
Peter klagar
---
Peter klaga
---
Hon heter
---
Hon hette
---
Hon heta
---
snabel.
---
om en timme.
---
hela tiden.
---
Sara.
---
När reste du?
---
När reser du?
---
När resa du?
---
Fåglar byggde
---
Fåglar bygga
---
Fåglar bygger
---
Hon jobba
---
Hon jobbar
---
Hon jobbade
---
Jag ringde
---
Jag ringa
---
Jag ringer
---
nu på torsdag.
---
bon.
---
fem dagar i veckan.
---
ett samtal nu.
---
| Dra textdelarna rätt Regler: Finita verb= verb som oftast uttrycker tid (Han går på bio) Infinita verb= är verb som INTE uttrycker tid (Han ska gå på bio) Hjälpverb= är ofta finita verb som står tillsammans med infinit verb (Han ska gå på bio) Futurum (framtid)I svenskan uttrycks framtid med ensamma finita verb (Han går på bio i morgon) eller genom en kombination av finita och infinita verb. (Han ska gå på bio i morgon). Vissa finita hjälpverb än särskilt vanliga. (Han kommer att gå på bio i morgon) och (Han tänker gå på bio i morgon) |
Hon gick
---
Hon gå
---
Hon ska gå
---
Siri jobba
---
Siri jobbar
---
Siri jobbade
---
Peter var
---
Peter kommer att vara
---
Peter vara
---
Ivo tänker träffa
---
Ivo träffade
---
Ivoträffa
---
till skolan i morgon.
---
i morgon.
---
snäll i morgon.
---
Fatima i morgon.
---
Sanna vara tvungen att
---
Sanna var tvungen att
---
Sanna måste
---
Fatima tog
---
Fatima ska ta
---
Fatima ta
---
Aya ville
---
Aya kommer att vilja
---
Aya vilja
---
Fatima spelar
---
Fatima spelade
---
Fatima spela
---
jobba i morgon.
---
ledigt i morgon.
---
äta sallad i morgon.
---
match i morgon.
---
Jag köpa
---
Jag köpte
---
Jag köper
---
Det regnade
---
Det kommer att regna
---
Det regna
---
Jag ha
---
Jag tänker att ha
---
Jag hade
---
Hon skickade
---
Hon skicka
---
Hon ska skicka
---
glass i morgon.
---
nästa vecka.
---
fest nästa vecka.
---
paketet nästa vecka.
---
| Dra textdelarna rätt Regler: Preteritum används för något som har hänt vid en exakt tid i dåtid (Han köpte mycket glass i somras) |
Fatima ska gå
---
Fatima gick
---
Fatima går
---
Sara ger
---
Sara gav
---
Sara kommer att ge
---
Vem handlade
---
Vem ska handla
---
Vem handlar
---
Hon ska få en present
---
Hon får en present
---
Hon fick en present
---
till skolan igår.
---
Siri pengar igår.
---
mat igår.
---
av Fatima när hon fyllde år.
---
Ali drar väskan
---
Ali kommer att dra väskan
---
Ali drog väskan
---
Jag ringer
---
Jag ringde
---
Jag ska ringa
---
Han ska ropa
---
Han ropar
---
Han ropade
---
De hade
---
De har
---
De ska ha
---
efter sig när han gick till bussen.
---
läraren tidigare idag.
---
på henne när hon kom.
---
pengar med sig när de var här.
---
Sandra kommer att sova du?
---
Sandra sov
---
Sandra sover
---
Aya gick hem
---
Aya går hem
---
Aya ska gå hem
---
Sally kommer att gilla att bada
---
Sally gillade att bada
---
Sally gillar att bada
---
De köpte nytt hus
---
De ska köpa nytt hus
---
De köper nytt hus
---
hela natten i torsdags.
---
när hennes pappa ringde.
---
när hon var liten.
---
förra året.
---
| Dra textdelarna rätt Regler: Perfekt används för något som har hänt fram till en exakt tidpunkt i nutid (=när du säger det) (Var har du varit? Jaghar varit hos Fatima) |
De köpa
---
De har köpt
---
De köpte
---
Vem träffa du
---
Vem träffade du
---
Vem har duträffat
---
Vilka tog pennor?
---
Vilka har tagit pennor?
---
Vilka ta pennor?
---
Jag åt god mat
---
Jag äta god mat
---
Jag har ätit god mat
---
ett nytt hus.
---
Jag har träffat Petra.
---
Vi.
---
nu.
---
Jag har alltid gillat god
---
Jag gilla alltid god
---
Jag gillar alltid god
---
Vem har tagit
---
Vem tog
---
Vem ta
---
Vadköpte du?
---
Vad köpa du?
---
Vad har du köpt?
---
Jag hade
---
Jag har
---
Jag ha
---
mat.
---
mina pengar.
---
En ny mobil.
---
mycket pengar.
---
Vem vara här?
---
Vemhar varit här?
---
Vem var här?
---
Vem gjorde
---
Vem har gjort
---
Vem göra
---
Han var sjuk i en vecka
---
Han vara sjuk i en vecka
---
Han har varit sjuk i en vecka
---
Vem slog sönder
---
Vem har slagit sönder
---
Vem slå sönder
---
Fatima.
---
läxan idag?
---
men nu är han frisk.
---
glaset.
---