Skriva effektivt 1
Svenska/Sva 1, 2, 3



  • Påstående:
    Mina kompisar är båda snälla fast på olika sätt.
  • Påstående:
    Det är jobbigt att vara mobbad.
  • Påstående:
    Lunds nya infrastruktur bidrar till en positiv utveckling.
  • Påstående:
    Sveriges ekonomi går bättre i år än den gjorde förra året.
  • Påstående:
    Det borde vara billigare att åka kollektivt.
  • Detta stycket utvecklar påståendet ovan med hjälp av konsekvensförklaring:
    De nya internetanslutningar kommer att medföra snabbare kommunikation för invånarna i staden. Detta i sin tur förväntas bidra till nya företagsetableringar och därmed fler arbetstillfällen i kommunen.
  • Detta stycket utvecklar påståendet ovan med hjälp av problematisering (ge olika perspektiv).
    Jag kan förstå att det kostar pengar att bedriva kollektivtrafik och att biljettförsäljningen därför är avgörande för kommunen. Men med tanke på att det ofta är krångligare att åka kollektivt än att köra bil är nog de flesta inte redo att betala de höga biljettpriserna.
  • Detta stycket utvecklar påståendet ovan med hälp av exempel:
    Fatima och hennes sambo, Peter, har nu båda heltidsjobb. De har nu råd att åka på semester och att köpa fina kläder till barnen. Förra året var Peter arbetslös och Fatima jobbade deltid. De ser nu ljust på framtiden.
  • Detta stycket utvecklarpåståendet ovan med hjälp av egen erfarenhet:
    Varje morgon är min första tanke alltid - hur jag ska hantera dagen. De oändligt långa dagarna med otäcka kommentarer om mitt utseende börjar ta på mig. Jag vet vilka personer och platser att försöka undvika i skolan? Men jag vet också att den ständiga undvikandet gör mig ledsen på kvällarna.
  • Detta stycket utvecklarpåståendet ovan med hjälp av jämförelse:
    Mohammed ringer alltid och frågar hur jag mår när jag är sjuk medan Sara alltid hjälper mig med läxorna när det är något jag inte förstår.



  • I detta stycket värderar skribenten slutsatsen hen har dragit genom att ge olika perspektiv:
  • I detta stycket drar skribenten en slutsats:
  • Detta stycket utvecklar påståendet med hjälp av fakta:
  • Storstadsskolan känns otrygg.
  • Att skolan måste arbeta mer för att förhindra mobbning och otrygghet bör vara självklart.
  • Detta stycket innehåller det viktiga påståendet som allt annat handlar om:
  • Samtidigt måste man komma ihåg att det är ett stort och svårt arbete.
  • Skolinspektionen, myndigheten som granska tryggheten på skolor, visar i sin rapport (Skolverket, 2009) att just Storstadsskolans elever ofta känner sig rädda på skolan. Rapporten visar också att mobbning är vanligt på skolan.



  • "Skolan behöver alltså träna elever att planera sina sina studier."
  • Detta stycket består av ett passande avslut som återknyter till inledningen och besvarar frågan ännu en gång.
  • "Jag tror det." [Det vill säga att ungdomar kommer att bli mindre stressade om de planerar studierna.]
  • Detta stycket består av en passande inledning eftersom det är en allmän beskrivning om det texten kommer att handla om. Inledningen innehåller också en fråga.
  • Detta stycket besvarar frågan och svaret blir ett påstående:
  • "Stress uppkommer ju ofta när man känner att man inte har kontroll över sin livssituation. En stor del av ungdomars liv pågår i skolan. Det är därför viktigt att de tar kontroll över till exempel läxläsning vilket är en stor del av att gå i skolan.
     I artikeln "Högre IQ med extra skolår" av Elin Lindman (Sydsvenskan 27.2.2011) beskrivs just sambandet mellan stress och att inte ha kontroll över sin livssituation. Enligt artikeln uppger 80 procent av alla gymnasieelever att de inte vet hur de bör planera sin läxläsning och att detta får dem att känna sig stressade. Jag tillhör dessa 80 procent."
  • "Alla svenska ungdomar har någon relation till skolan och skolarbete. Vissa elever upplever tiden i skolan som något positivt; en möjlighet att lära sig mer om de ämnen de studerar. Andra ser skoltiden som stressig och full av misslyckanden. Kan planering av studierna hjälpa denna senare grupp av elever?"
  • I detta stycket drar skribenten en slutsats:
  • I detta stycket värderar skribenten slutsatsen hen har dragit genom att ge olika perspektiv:
  • "Studieteknik?"
  • Detta är en passande rubrik eftersom den berättar vad texten handlar om:
  • "Lyckas skolan, trots allt, att lära eleverna betydelsen av att planera sina studier kanske alla elever kan uppleva skoltiden som något positivt - inte bara vissa."
  • Detta stycket utvecklar påståendet med hjälp av fakta och egen erfarenhet:
  • "Det är dock viktigt att komma ihåg att lära sig att planerar studierna tar tid och kanske inte alltid är så motiverande för eleverna."

I artikeln ”Sopdykarna kan leva gott på vårt överflöd” av Elin Lindman (Sydsvenskan 27.2.2011) intervjuas några ungdomar som menar att det är fel att producera saker och sedan kasta dem. Jag håller med dessa ungdomar. Vi producerar...

ORANGE = Källhänvisning
ROSA = Sammanfattning av innehållet i källan
BLÅ = Mitt påstående om innehållet i källan
GRÅ = Utveckling av mitt påstående. I argumenterande- och resonerande texter på grundläggane nivå är det DINA tankar och hur du kopplar dem till påståendet som är viktigt.


  • Variationer i solaktivitet, variationer i jordens omloppsbana och vulkanisk aktivitet är några exempel på naturliga orsaker till att jordens temperatur förändras.
         Solen varierande aktivitet, till exempel, påverkar molnbildningen vilket i sin tur påverkarar temperaturen och därmed klimatet. Vulkaniska utbrott leder till att stora mängder aska och gas slungas upp i atmosfären. Dessa kan finnas kvar i flera år och bilda partiklar som reflekterar en större del av solljuset, vilket leder till en avkylning av jordytan.
         Detta är viktigt att påminna om eftersom...
  • De flesta håller nog med Pekul att vi människor med våra hanlingar påverkar klimatet. Men det är inte bara människors handlande som bidrar till klimatförändring.
  • Min sammanfattning av innehållet i källan:
  • Fatima Pekul (Expressen, 2018, 15 maj) skriver i artikeln "Åk kollektivt"
  • Mitt påstående om innehållet i källan:
  • Min utveckling av mitt påstående:
  • att fler människor borde ta bussen istället för att åka bil. De höga Koldioxidutsläppen förändrar jordens klimat vilket skapar miljökatastrofer som "dödar" både människor och djurarter, menar hon.
  • Källhänvisning

Studieteknik?

I artikeln “Högre IQ med extra skolår” står det att man kan öka sin IQ genom att träna till exempel abstrakt tänkande (tänkande kring saker man inte kan ta på, till exempel kärlek) och problemlösning (tänkande som används för att lösa problem) Två ytterligare saker som ligger till grund för IQ-resultat, enligt artikeln, är förmågan att planera, och att lära sig av sina erfarenheter“. Att planera och lära sig av erfarenheter ger möjligen "högre IQ" eftersom det är effektiva studietekniker.


En ungdomstidning uppmärksammar ungas tankar kring, just, studietekniker. De efterfrågar läsarnas åsikter om vilka andra fördelarar och, eventuella, nackdelar det kan finns med att planera sina studier. Du bestämmer dig för att ge din syn på saken.


Skriv din text till ungdomstidningen. Resonera kring hur unga kan tänkas påverkas om de planera sina studier. Använd något ur den artikeln du har läst ("Högre IQ med extra skolår") när du resonerar och tänk på att källhänvisa. Ge exempel från sådant du sett, hört eller upplevt.


Rubrik: Studieteknik?

Antal ord: 300-700"



  • Detta stycket utvecklar påståendet med hjälp av konsekvensförklaring och källhänvisning.
    "Stress uppkommer ju ofta när man känner att man inte har kontroll över sin livssituation. En stor del av ungdomars liv pågår i skolan. Det är därför viktigt att de tar kontroll över till exempel läxläsning vilket är en stor del av att gå i skolan.
     I artikeln "Högre IQ med extra skolår" av Elin Lindman (Sydsvenskan 27.2.2011) beskrivs just sambandet mellan stress och att inte ha kontroll över sin livssituation. Enligt artikeln uppger 80 procent av alla gymnasieelever att de inte vet hur de bör planera sin läxläsning och att detta får dem att känna sig stressade. Jag tillhör dessa 80 procent."
  • Detta är en passande rubrik eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.
    "Studieteknik?"
  • Detta stycket besvarar frågan och svaret blir ett påstående:
    "Jag tror det." [Det vill säga att ungdomar kommer att bli mindre stressade om de planerar studierna.]
  • I detta stycket drar skribenten en slutsats:
    "Skolan behöver alltså träna elever att planera sina sina studier."
  • I detta stycket värderar skribenten slutsatsen hen har dragit genom att ge olika perspektiv:
    "Det är dock viktigt att komma ihåg att lära sig att planerar studierna tar tid och kanske inte alltid är så motiverande för eleverna."
  • Detta stycket består av ett passande avslut som återknyter till inledningen och svarar på frågan ännu en gång:
    "Lyckas skolan, trots allt, att lära eleverna betydelsen av att planera sina studier kanske alla elever kan uppleva skoltiden som något positivt - inte bara vissa."
  • Detta stycket innehåller en passande inledning eftersom den ger läsaren en allmän information vad texten handlar om. Inledningen innehåller också en fråga:
    "Alla svenska ungdomar har någon relation till skolan och skolarbete. Vissa elever upplever tiden i skolan som något positivt; en möjlighet att lära sig mer om de ämnen de studerar. Andra ser skoltiden som stressig och full av misslyckanden. Kan planering av studierna hjälpa denna senare grupp av elever?"

Allmän värnplikt

Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att tjänstgöra i ett lands krigsmakt. Plikten gäller oftast medborgare i ett land. Sedan 2010 har militärtjänstgöring varit frivillig i Sverige.


I tidskriften Försvarsmakten pågår en debatt om Sverige nu bör införa allmän värnplikt igen. Redaktören efterfrågar läsarnas synpunkter och du bestämmer dig för att bidra med ett debattinlägg. Syftet är att skapa intresse för frågan och att övertyga läsarna.


Skriv ditt debattinlägg. Ta ställning till om allmän värnplikt ska införas i Sverige. Argumentera utförligt för din åsikt. Presentera något från artikeln du läst och som är relevant för din argumentation. Tänk på att dina läsare inte har läst artiklarna.


Rubrik: Värnplikt eller inte

Antal ord: 300-700"

Exmpeltexten nedan är till stora delar hämtad ur Aftonbladet 2022-03-21


  • Detta stycket utvecklar argumentet med hjälp av exempel
    Den gamla militärtjänstgöringen skapade ett ”vi” som var starkare än skillnader i både klass och bakgrund, argumenterar Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg i artikeln “Låt värnplikt bidra till bra integration?” (Aftonbladet 2015-11-09). Det är svårt att inte hålla med Lindberg. I uniform är alla lika. När alla (män) tvingades göra lumpen blandades människor med olika bakgrund. Det är självklart bra för jämlikheten och integrationen.
  • Detta stycket innehåller argumentet för påståendet:
    För det första medför plikten en folklig förankring av försvaret
  • Dett stycket utvecklar argumentet med hjälp av exempel:
    Ett yrkesförsvar riskerar att bli ett elitprojekt för militärintresserade. Dessutom är det mindre troligt att en armé ”av folket” används mot den egna befolkningen. Om vanliga människor gör lumpen stärks den folkliga förankringen till förvaret. ”Ett lands säkerhetspolitik och försvar får aldrig bli något som ’dom’ håller på med. Det är alla ’vi’ som utgör landet”, skriver till exempel försvarsbloggen Wiseman’s Wisdom (Wiseman´s Wisdom 2014-01-14) Kanske räcker det att titta på USA där det ofta uppstår olika uppfattningar mellan befolkningen och militären kring vilka militära uppdrag som är viktiga. USA har ingen allmän värnplikt.
  • Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det återknyter till de tre argumenten och besvarar frågan ännu en gång:
    Så, eftersom allmän värnplikt medför folklig förankring, håller Sverige samman och att det faktiskt är något vi svenskar vill ha bör den införas igen.
  • Detta stycket består av en passande inledning eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en fråga:
    Med allmän värnplikt menas idag att samtliga 18-åriga män och kvinnor får en militär grundutbildning på upp till 15 månader. Värnplikten omfattar även repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
        Ordet “plikt” anses nog av de flesta som något negativt.[⇦ motargument] Det finns dock flera fördelar när något är obligatoriskt särskilt om de flesta ställer upp på det. Från att ha varit tvingande i över hundra år är värnplikten sedan 2010 frivillig.[fråga ⇨] Fråga: Bör vi införa värnplikt igen?
  • Detta stycket besvarar frågan och svaret blir ett påstående:
    Jag är övertygad om det [Det vill säga att frivilligheten återigen bör ersättas med plikt] Av tre skäl.
  • Detta stycket utvecklar argumentet med hjälp av fakta:
    Någon har sagt att man bör stifta lagar endast om de har brett folkligt stöd. Detta gäller värnplikten. I en opinionsundersökning som Aftonbladet/Inizio (Aftonbladet 2016-01-10) genomfört anser hela 68 procent att Sverige bör införa allmän värnplikt igen. Endast 16 procent är emot. Detta kanske är det viktigaste argumentet eftersom vi lever i en demokrati.
  • Detta är en passande rubrik eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om:
    Inför allmän värnplikt!
  • Detta stycket innehåller ett argument för påståendet.
    För det andra bidrar värnplikten till att hålla samman Sverige.
  • Detta stycket innehåller ett argument för påståendet.
    För det tredje vill svenskarna ha allmän värnplikt

Trygga miljöer?

Både sexuella trakasserier och boendesegregation är problem som bidrar till otrygga miljöer för många människor.


I tidskriften Framtiden pågår en debatt om trygga miljöer. Redaktören efterfrågar läsarnas synpunkter och du bestämmer dig för att bidra med ett debattinlägg. Syftet är att skapa intresse för frågan och att övertyga läsarna.


Skriv ditt debattinlägg. Ta ställning till hur man kan skapa trygga miljöer. Argumentera utförligt för din åsikt. Presentera något från artikeln du läst och som är relevant för din argumentation. Tänk på att dina läsare inte har läst artiklarna.


Rubrik: Trygga Miljöer?

Antal ord: 300-700"


  • Detta stycket besvarar frågan och svaret blir ett påstående:
    "Jag tror att man måste börja med att lära ungdomar vad sexualbrott är för något."
  • Detta stycket besvarar frågan och svaret blir ännu ett påstående:
    "För att öka tryggheten i allmänna miljöer bör man också minska boendesegregationen."
  • Detta stycket består av en passande inledning eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en fråga:
    "Sverige beskrivs ofta som ett tryggt land där ingen behöver känna sig rädd. [⇦ motargument] De senaste åren tycks dock delar av Sverige blivit allt mer otryggt. Vissa parker, skolor och andra allmänna miljöer har blivit plattformar för verbala och fysiska övergrepp. Trygghetsmätningar visar dessutom att unga kvinnor sällan går ut ensamma på kvällarna.[fråga ⇨] Frågan är då vad vi kan göra för att dessa allmänna miljöer återigen ska kännas trygga för alla? "
  • Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det återknyter till de två påståendena och besvarar frågan ännu en gång:
    "Så, med ökad kunskap och minskad segregation är jag övertygad om att både parker och skolor återigen kan bli trygga."
  • Detta är en passande rubrik eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om:
    "Trygga miljöer?"
  • Detta stycket utvecklar argumentet med hjälp av personlig erfarenhet:
    "Jag kommer ihåg Zeinab när jag växte upp. Efter flera våldsbrott i vårt område kontaktade hon kommunen och såg till att kommunen fixade övervakningskameror. Min mamma berättade senare för mig att Zeinab skrev artiklar i Sydsvenskan för att uppmärksamma våldsbrotten. Och att det var först efter dessa artiklar som övervakningskamerorna kom upp. Zeinab var 'bra på svenska', sa mamma."
  • Dett stycket utvecklar argumentet med hjälp av fakta:
    "I artikeln 'Uppsala är tryggare idag' av Elin Lindman (Nya Tidningen 27.2.2020) beskrivs hur Uppsala kommun 2018 valde att satsa på en informationskampanj om sexuella trakasserier. I samband med kampanjen ökade antalet anmälningar om sexuella trakasserier kraftigt för att åter minska 2019. I en enkätundersökning 2020 uppger dock invånarna att Uppsala känns tryggare idag än tidigare.
  • Detta stycket innehåller argumentet för ett av de två påståendena:
    "Om människor med olika bakgrunder och inkomster bor i samma stadsdel kommer alltid några att behärska svenska språket. De kan då framföra de behov som finns i stadsdelen på ett effektivt sätt."
  • Detta stycket innehåller argumentet för ett av de två påståendena:
    "Vet brottsoffer vad som är brottsligt kommer de vara mer benägna att anmäla. Fler anmälningar leder i förlängningen till tryggare miljöer."