Skriva effektivt 2
Svenska/Sva 1, 2, 3

Dra textdelarna rätt
Introduktion:
Ett sätt att göra texten lättare att förstå är att använda tekniker som binder ihop texten och på så sätt vägleda mottagaren genom texten. Som vägskyltar vägleder bilföraren. Detta kan du göra genom att på olika sätt.

REFERENSBINDNING= meningarna håller ihop genom ett innehållsligt samband
(Sveriges ekonomi går bättre i år än den gjorde förra året. Fatima och hennes sambo, Peter, har nu båda heltidsjobb)
TEMATISK BINDNING= överföra känd information från slutet av en mening till början av nästa.
(Fatima beslöt sig för att skriva ett mejl till honom. Han hade sedan länge väntat på brevet.)
LOGISK BINDNING= speciella ord och fraser binder ihop texten
( Först måste man förstå varför det är ett problem att så många ungdomar är arbetslösa. Därefter måste man göra något åt det.)

  • gillar

    ---

  • Hon

    REFERENSBINDNING

  • Fatima

    REFERENSBINDNING

  • staden.

    REFERENSBINDNING

  • till Stockholm.

    REFERENSBINDNING

  • har flyttat

    ---

  • är avgörande för kommunen, men...

    ---

  • biljettförsäljningen

    REFERENSBINDNING

  • kollektivt.

    REFERENSBINDNING

  • kollektivtrafik och att

    REFERENSBINDNING

  • därför

    LOGISK BINDNING: ORSAK

  • Det borde vara billigare att resa

    ---

  • Jag kan förstå att det kostar pengar att bedriva

    ---

  • på dagen.

    REFERENSBINDNING

  • Därför sover hon ofta

    ---

  • på natten.

    REFERENSBINDNING

  • Hon arbetar bäst

    ---

  • För det andra

    LOGISK BINDNING: TILLÄGG

  • För det första

    LOGISK BINDNING: TILLÄGG

  • kan dessa vänner ha kontakter som som man kan ha nytta av längre fram i livet.

    ---

  • Det finns flera skäl till att vara vänlig.

    ---

  • Dessutom blir livet faktiskt lättare att leva.

    LOGISK BINDNING: TILLÄGG

  • får man fler vänner.

    ---

  • lagar.

    ---

  • måste kunna utesluta

    ---

  • som inte följer

    ---

  • ansera att EU

    REFERENSBINDNING

  • länder

    REFERENSBINDNING

  • Frankrike

    REFERENSBINDNING

  • unionens

    REFERENSBINDNING

  • se X-partiets utlåtande som valpropaganda.

    ---

  • vad X-partiet påstår

    ---

  • därför

    LOGISK BINDNING: ORSAK

  • visar undersökningen bland invånarna att tryggheten minskat. Man bör

    ---

  • I motsats till

    LOGISK BINDNING: MOTSÄTTNING

  • blir att kommunen inte vill bygga en ny fotbollsplan

    xxx

  • invånarnas önskemål.

    ---

  • trots

    LOGISK BINDNING: MOTSÄTTNING

  • Slutsatsen

    LOGISK BINDNING: FÖLJD

  • helt förbjuda

    ---

  • utan också

    LOGISK BINDNING

  • inte bara

    LOGISK BINDNING: TILLÄGG

  • subventionera elbilstillverkningen

    ---

  • I syfte att

    LOGISK BINDNING: AVSIKT

  • fossilt bränsle.

    REFERENSBINDNING

  • minska utsläppen vill regeringen

    REFERENSBINDNING

  • gymnasieelever

    REFERENSBINDNING

  • satsar mycket på

    ---

  • idrottsanläggningar.

    REFERENSBINDNING

  • hälsa nästa år.

    REFERENSBINDNING

  • kommer samtliga

    ---

  • Bland annat

    LOGISK BINDNING: EXEMPEL

  • att få fri tillgång till

    ---

  • ungdomars

    REFERENSBINDNING

  • stadens

    REFERENSBINDNING

  • Kommunen

    REFERENSBINDNING

    • Dra textdelarna rätt
    Introduktion:
    Ett sätt att skapa variation i en text är att låta fundamentet bestå av olika satsdelar (subjekt, adverbial och objekt), och variera i längd.

    FUNDAMENT= de ord som står före det finita verbet i huvudsatsen. (Karin köper glass)
    FINIT VERB= skrivs i presens eller preteritum och uttrycker tid eller modus (Karin köper/köpte glass) // (Karin vill köpa glass)
    SUBJEKT= satsdel som oftast betecknar den som handlar eller det som ser till att något händer ( Karin köper glass)
    OBJEKT= en satsdel som beskriver de saker och personer som medverkar i en sats utan att vara subjekt (Karin köpte glass)
    ADVERBIAL= satsdel som uttrycker tid (Först gick vi hem, sedan lagade vi mat på kvällen), rum (Han åkte skridskor på isen), orsaker (Det är därför Sverige måste bör bygga ut kollektivtrafiken), villkor (om det sker så måste skolan ta ett större ansvar), motsats (i motsats till honom har Fatima arbetat mycket)
    SATSADVERBIAL= satsdel som ändrar hela innehållet i satsen I huvudsatser kommer satsadverbialet "inte" efter första verbet (Hon äter inte mat).(Hon är trött eftersom hon inte äter.)Han reser kanske idag)
    HUVUDSATS= är en grupp ord som innehåller ett subjekt och verb och som uttrycker en fullständig tanke så som ett påstående eller fråga. (Karin köper glass.) eller (Köpte Karin glass?)

  • alla

    SUBJEKT

  • såg

    FINIT VERB

  • att hon var trött

    FUNDAMENT - BISATS - OBJEKT

  • vi

    SUBJEKT

  • när Fatima fyllde år

    FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL

  • tårta

    OBJEKT

  • åt

    FINIT VERB

  • till Paris

    ADVERBIAL

  • hon

    SUBJEKT

  • reste

    FINIT VERB

  • utan att Fatima meddelade mig

    FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL

  • vitt

    SUBJEKTIV PREDIKATSFYLLNAD

  • det

    SUBJEKT

  • på marken

    ADVERBIAL

  • var

    FINIT VERB

  • eftersom det snöade mycket

    FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL

  • att lyckas

    VERB

  • Fatima

    SUBJEKT

  • kommer

    FINIT VERB

  • då hon alltid gör sitt bästa

    FUNDAMENT - BISATS - ADVERBIAL

    • Dra textdelarna rätt
    Information:
    SUBSTANTIV=ordklass betecknar konkreta föremål och abstrakta begrepp (en vacker stol), (en vacker tanke)
    PRONOMEN=ordklass som oftast ersätter substantiv (Ali är snäll, eftersom han alltid ringer mig om jag är ledsen.
    HUVUDORD=det viktigaste ordet i en sats (Den vackra stolen)
    BESTÄMNINGAR=de ord som preciserar frasens huvudord (Den vackra stolen)
    SUBSTANTIVFRAS= huvudord (substantiv eller pronomen) och framförställda och/eller efterställda bestämningar (frågor(huvudord) många ungdomar ställer sig (bestämningar)
    SUBSTANTIVERING=här, verb och adjektiv som görs om till substantiv (Sjukdomen förändrade hans liv. Denna förändring medförde att...) och (Landet är politiskt instabilt. Instabiliteten har varat i flera år.)

    Substantivfraser med substantiveringar gör det möjligt att, på ett effektivt sätt,
    1. tala om abstrakta begrepp - istället för på personer och händelser vilket gör att skribenten inte behöver skriva förklaringar av händelser i ordningsföljd:
    (När folk röjer mark för hus och vägar förändrar de miljön. De förstör skog och mark och många djur blir av med sina boplatser - Skogsröjning och bebyggelse resulterar ofta i ödeläggelse av de naturliga miljöerna för många lokalt förekommande arter)
    (Gibbons, 2009)
    2. förtäta information
    (Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor svalt - Torkans långvarighet orsakade massvält)
    (Gibbons, 2009)
    3. bygga resonemangskedjor och föra argumentationen framåt genom att remat i en sats blir temat i form av substantivering i påföljande sats:
    (Företaget anser att munskydd på arbetsplatesen är självklart. En självklarhet som inte delas av de anställda)
    4. utesluta oväsentlig information
    (Föräldrar, elever och rektorer sluter upp bakom kraven - På skolan finns en uppslutning bakom kraven)
    (Magnusson 2011).
    Dra och sortera den text som är lättast att läsa (röd eller grön). Fundera på varför det är så.

  • en viktig

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • organismer

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • som liv har.

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • Alla

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • avkomman.

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • ibland

    ---

  • när de reproducerar sig

    ---

  • reproducerar sig

    ---

  • varierar

    ---

  • Detta är

    ---

  • egenskap

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • och

    ---

  • med variation

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • en viktig egenskap som liv har.

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • är

    ---

  • Reproduktion

    SUBSTANTIVFRAS - SUBSTANTIVERING - HUVUDORD

    • Dra och sortera den text som är lättast att läsa (orange eller blå). Fundera på varför det är så.

  • snabbt

    ---

  • reproduktion

    SUBSTANTIVFRAS - SUBSTANTIVERING - HUVUDORD

  • skulle

    ---

  • ta slut.

    ---

  • livet

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • Utan

    ---

  • ta slut.

    ---

  • organismer

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • inte

    ---

  • skulle

    ---

  • snabbt

    ---

  • Om

    ---

  • reproducerar sig

    ---

  • livet

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

    • Dra och sortera den text som är lättast att läsa (lila eller orange). Fundera på varför det är så.

  • med

    ---

  • reproducerade sig

    ---

  • organismerna

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • efterföljande tudelning.

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • genom

    ---

  • genduplicering

    SUBSTANTIVFRAS - SUBSTANTIVERING - HUVUDORD

  • De tidigaste encelliga

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • och

    ---

  • organismerna

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • genom

    ---

  • sitt genetiska

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • att dubblera

    ---

  • material

    SUBSTANTIVFRAS - HUVUDORD

  • dela

    ---

  • De tidigaste encelliga

    SUBSTANTIVFRAS - BESTÄMNING

  • sedan

    ---

  • sig

    ---

  • i två.

    ---

  • reproducerar sig

    ---

    • Dra textdelarna rätt
    Information:
    SUBSTANTIV=ordklass betecknar konkreta föremål och abstrakta begrepp (en vacker stol), (en vacker tanke)
    PRONOMEN=ordklass som oftast ersätter substantiv (Ali är snäll, eftersom han alltid ringer mig om jag är ledsen.
    HUVUDORD=det viktigaste ordet i en sats (Den vackra stolen)
    BESTÄMNINGAR=de ord som preciserar frasens huvudord (Den vackra stolen)
    SUBSTANTIVFRAS= huvudord (substantiv eller pronomen) och framförställda och/eller efterställda bestämningar (frågor(huvudord) många ungdomar ställer sig (bestämningar)
    SUBSTANTIVERING=här, verb och adjektiv som görs om till substantiv (Sjukdomen förändrade hans liv. Denna förändring medförde att...) och (Landet är politiskt instabilt. Instabiliteten har varat i flera år.)
    KÄLLHANTERING=hur du använder källor i din text (... i Fatima Anderssons artikel ”Konflikt på arbetsplatsen” (Dagens Industri, 2021-08-19).)
    SATSADVERBIALsatsdel som ändrar hela innehållet i satsen I huvudsatser kommer satsadverbialet "inte" efter första verbet (Hon äter inte mat).(Hon är trött eftersom hon inte äter.) (Han reser kanske idag)

    Substantivfraser med substantiveringar gör det möjligt att, på ett effektivt sätt,
    1. tala om abstrakta begrepp - istället för på personer och händelser vilket gör att skribenten inte behöver skriva förklaringar av händelser i ordningsföljd:
    (När folk röjer mark för hus och vägar förändrar de miljön. De förstör skog och mark och många djur blir av med sina boplatser - Skogsröjning och bebyggelse resulterar ofta i ödeläggelse av de naturliga miljöerna för många lokalt förekommande arter)
    (Gibbons, 2009 Lyft språket lyft tänkandet)
    2. förtäta information
    (Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor svalt - Torkans långvarighet orsakade massvält)
    (Gibbons, 2009. Lyft språket lyft tänkandet)
    3. bygga resonemangskedjor och föra argumentationen framåt genom att remat i en sats blir temat i form av substantivering i påföljande sats:
    (Företaget anser att munskydd på arbetsplatesen är självklart. En självklarhet som inte delas av de anställda)
    4. utesluta oväsentlig information
    (Föräldrar, elever och rektorer sluter upp bakom kraven - På skolan finns en uppslutning bakom kraven)
    (Magnusson 2011 Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkigas bruk av grammatiska metaforer i senare skolår).

    Ännu mer effektivt blir resonemanget om du tillför källhänvisning och satsadverbial till substantiveringerna.
    Exempel:
    I artikeln "Konflikt på arbetsplatsen" (Dagens Industri, 2011-04-19) berättar arbetsmarknadsminister Fatima Andersson om ett skånskt företag som anser att munskydd på arbetsplatesen är självklart. Då denna självklarhet inte delas av de anställda, drar Andersson tyvärr slutsatsen att...

  • menar att skogsröjning och bebyggelse

    substantivering

  • bör genomföras långsamt

    ---

  • Elin Andersson (Ekosystem, 2022-01-01)

    Källhänvisning

  • menar Ahmed Inas (Expressen, 2021-05-05)

    substantivering

  • orsakade

    ---

  • massvält

    substantivering

  • torkans långvarighet

    substantivering

  • denna förändring

    substantivering

  • menar Expressens Jonna Andresson (2021-01-09) gjorde att han blev mer rädd om sin hälsa.

    källhänvisning

  • sjukdomen förändrade hans liv

    ---/p>