LÄS BOK OCH SKRIV LÄSLOGG
Centralt innehåll: SVE: Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. SVA: Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.
Bokläsningen pågår parallellt med moment och seminarier. Läsloggen lämnas in när läraren ber om det.
LÄS BOK OCH SKRIV LÄSLOGG
En läslogg är här en sammanfattning av kapitlena du har läst i boken du valt. När du skriver en läslogg till ett kapitel kan du skriva om vad som händer, vad du tyckte om kapitlet och vad du lärde dig av det. Det finns flera olika sätt att skriva en läslogg på men det viktigaste är att du skriver ner dina tankar och reflektioner om boken.
Bokens titel och författare
Xxxx xxx
Läslogg till kapitel 1 och ordlista.
Xxxx xxx
Läslogg till kapitel 2 och ordlista.
Xxxx xxx
Läslogg till kapitel 3 och ordlista, etc
Xxxx xxx
ANDRA LÄSSTRATEGIER DU KAN ANVÄNDA:
(Källa: Skolforskningsinstitutet)
1. STRATEGIER FÖR ATT BÄTTRE KOMMA IHÅG VAD DU HAR LÄST:
Aktivt lyssnande
Aktivt lyssnande kan göra det lättare för dig att hämta information från texten och fungerar som en memoreringsstrategi genom att du lättare kommer ihåg vad texten handlar om.
Läsa högt
Att läsa högt innebär att du använder din röst för att ljuda ut orden i texten för dig själv eller för någon annan. Härigenom kan du eventuellt lättare komma ihåg innehållet och identifiera relevant information.
Läsa om
Att läsa om används till exempel om du vid första genomläsningen hade bristande koncentration eller om texten hade en hög svårighetsgrad.
Stryka under
Stryka under innebär att markera information i texten.. Syftet är att hämta information och komma ihåg det som man har läst
Återberätta
Återberätta är en lässtrategi där du repeterar mer eller mindre exakt informationen från texten för att se vad hen kommer ihåg
2. STRATEGIER FÖR ATT GÖRA INNEHÅLLET MER MENINGSFULLT
Aktivera bakgrundskunskap
Syftet med att aktivera bakgrundskunskap är att koppla textinnehållet till tidigare kunskaper och läserfarenheter. Genom att aktivera bakgrundskunskap kan du mentalt använda idéer samt dra slutsatser som inte är tydligt angivna i texten för att skapa mening av texten du läser och försöka förstå det författaren önskar förmedla genom texten.
Finna luckor och göra inferenser (skapa sammanhang)
Att finna luckor och göra inferenser innebär att läsa mellan raderna medan man drar slutsatser som inte är tydligt angivna i texten.
3. STRATEGIER FÖR ATT KONTROLLERA ATT DU FÖRSTÅTT DET DU HAR LÄST.
Klargöra
Att klargöra innebär att reda ut oklarheter eller okända delar i en text. Det kan vara okända ord, meningar, avsnitt eller begrepp i texten.
Ställa och besvara frågor
Detta är en strategi där du formulerar frågor om viktiga saker i texten eller om saker som är oklara för dig under tiden som du läser. Du ställer till exempel frågor om vad, när, vem och varför till texten. Efter att du läst färdigt texten och lagt undan den försöker du besvara frågorna för att kontrollera att du förstått texten
Viktiga delar
Att fokusera på viktiga delar är en strategi som används för utvärdering av texten, där du är medveten om den del av texten som är mest meningsfull och relevant för uppgiften.
1. MOMENT Centralt innehåll 1, 2och 4
MOMENT 1 DEL 1 (Mycket stöd) Läsa. Resonera: Uppfostran
Centralt innehåll: ---
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
LÄS TEXTER 1-1
TEXT 1 AV 1
Ordlista
Ansvarsfull - att ta ansvar för sina handlingar.
Konsekvenser - resultat eller följder av en handling.
Värderingar - vad man tycker är viktigt i livet.
Respekt - att visa hänsyn och omtanke för andra.
Självförtroende - att tro på sig själv och sina förmågor.
Konsekvent - att vara tydlig och inte ändra sig hela tiden.
Uppfostran: Att Forma Framtidens Vuxna 600 ord
Uppfostran är en viktig del av att växa upp och bli en ansvarsfull vuxen. Det handlar om hur föräldrar och andra vuxna lär barn vad som är rätt och fel, hur man beter sig och hur man tar hand om sig själv och andra. Uppfostran kan ske på många olika sätt och det finns inget "rätt" sätt som fungerar för alla familjer. Det viktigaste är att visa kärlek och respekt för barnet, samtidigt som man sätter gränser och lär ut viktiga värderingar.
En viktig del av uppfostran är att lära barn vad som är rätt och fel. Detta kan göras genom att sätta regler och förklara varför dessa regler är viktiga. Till exempel kan föräldrar säga till sina barn att de inte får slåss eftersom det kan skada andra och att man måste vara snäll mot sina vänner. Genom att förklara konsekvenserna av dåligt beteende kan barnen förstå varför det är viktigt att följa reglerna.
En annan viktig del av uppfostran är att sätta gränser. Det innebär att föräldrar bestämmer vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Om ett barn bryter mot en regel, kan föräldrarna bestämma en lämplig konsekvens. Detta kan vara allt från att ta bort en favoritleksak till att barnet inte får titta på TV på en vecka. Genom att sätta gränser och konsekvenser lär sig barnen att det finns resultat av deras handlingar, vilket hjälper dem att fatta bättre beslut i framtiden.
Kärlek och stöd är också mycket viktigt i uppfostran. Barn behöver känna sig älskade och uppskattade för att växa upp med självförtroende. Föräldrar kan visa kärlek på många sätt, till exempel genom att krama sina barn, säga att de älskar dem, och spendera tid tillsammans. När barn känner sig trygga och älskade, är de mer benägna att lyssna på sina föräldrar och följa deras råd.
Kommunikation är en annan nyckel till framgångsrik uppfostran. Föräldrar bör prata med sina barn om deras känslor och uppmuntra dem att uttrycka sig. Genom att lyssna på sina barn och visa att deras åsikter är viktiga, bygger föräldrar en stark relation med sina barn. Detta gör det lättare för barnen att komma till sina föräldrar med problem eller frågor.
Det är också viktigt att föräldrar är bra förebilder för sina barn. Barn lär sig mycket genom att titta på sina föräldrar och andra vuxna i deras liv. Om föräldrarna visar bra beteende, till exempel genom att vara artiga, ärliga och hjälpsamma, är det troligt att barnen kommer att följa deras exempel. Å andra sidan, om föräldrarna beter sig dåligt, är det stor chans att barnen kommer att göra detsamma.
Slutligen, är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran. Om föräldrar ändrar reglerna hela tiden eller inte följer upp med konsekvenser, kan barnen bli förvirrade och inte veta vad som förväntas av dem. Genom att vara konsekvent, vet barnen vad som gäller och vad som händer om de inte följer reglerna.
Uppfostran är en komplex och utmanande uppgift, men med kärlek, respekt och konsekvens kan föräldrar hjälpa sina barn att växa upp till lyckliga och ansvarsfulla vuxna.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1
1 Varför är det viktigt att förklara konsekvenserna av dåligt beteende för barn?
Svar xxx
2 Hur kan föräldrar visa kärlek och stöd till sina barn?
Svar xxx
3 Vad innebär det att sätta gränser i uppfostran?
Svar xxx
4 Varför är kommunikation en nyckel till framgångsrik uppfostran?
Svar xxx
5 Hur påverkar föräldrars beteende sina barns beteende?
Svar xxx
6 Varför är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran?
Svar xxx
MOMENT 1 DEL 2 (Mycket stöd) Skriva. Resonera: Uppfostran
Skriva resonerande text
Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
Uppfostran: Att Forma Framtidens Vuxna 600 ord
Uppfostran är en viktig del av att växa upp och bli en ansvarsfull vuxen. Det handlar om hur föräldrar och andra vuxna lär barn vad som är rätt och fel, hur man beter sig och hur man tar hand om sig själv och andra. Uppfostran kan ske på många olika sätt och det finns inget "rätt" sätt som fungerar för alla familjer. Det viktigaste är att visa kärlek och respekt för barnet, samtidigt som man sätter gränser och lär ut viktiga värderingar.
En viktig del av uppfostran är att lära barn vad som är rätt och fel. Detta kan göras genom att sätta regler och förklara varför dessa regler är viktiga. Till exempel kan föräldrar säga till sina barn att de inte får slåss eftersom det kan skada andra och att man måste vara snäll mot sina vänner. Genom att förklara konsekvenserna av dåligt beteende kan barnen förstå varför det är viktigt att följa reglerna.
En annan viktig del av uppfostran är att sätta gränser. Det innebär att föräldrar bestämmer vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Om ett barn bryter mot en regel, kan föräldrarna bestämma en lämplig konsekvens. Detta kan vara allt från att ta bort en favoritleksak till att barnet inte får titta på TV på en vecka. Genom att sätta gränser och konsekvenser lär sig barnen att det finns resultat av deras handlingar, vilket hjälper dem att fatta bättre beslut i framtiden.
Kärlek och stöd är också mycket viktigt i uppfostran. Barn behöver känna sig älskade och uppskattade för att växa upp med självförtroende. Föräldrar kan visa kärlek på många sätt, till exempel genom att krama sina barn, säga att de älskar dem, och spendera tid tillsammans. När barn känner sig trygga och älskade, är de mer benägna att lyssna på sina föräldrar och följa deras råd.
Kommunikation är en annan nyckel till framgångsrik uppfostran. Föräldrar bör prata med sina barn om deras känslor och uppmuntra dem att uttrycka sig. Genom att lyssna på sina barn och visa att deras åsikter är viktiga, bygger föräldrar en stark relation med sina barn. Detta gör det lättare för barnen att komma till sina föräldrar med problem eller frågor.
Det är också viktigt att föräldrar är bra förebilder för sina barn. Barn lär sig mycket genom att titta på sina föräldrar och andra vuxna i deras liv. Om föräldrarna visar bra beteende, till exempel genom att vara artiga, ärliga och hjälpsamma, är det troligt att barnen kommer att följa deras exempel. Å andra sidan, om föräldrarna beter sig dåligt, är det stor chans att barnen kommer att göra detsamma.
Slutligen, är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran. Om föräldrar ändrar reglerna hela tiden eller inte följer upp med konsekvenser, kan barnen bli förvirrade och inte veta vad som förväntas av dem. Genom att vara konsekvent, vet barnen vad som gäller och vad som händer om de inte följer reglerna.
Uppfostran är en komplex och utmanande uppgift, men med kärlek, respekt och konsekvens kan föräldrar hjälpa sina barn att växa upp till lyckliga och ansvarsfulla vuxna.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
SKRIVUPPGIFT
Instruktioner
Uppfostran är en central och komplex del av människors liv. Det är processen genom vilken vi formar och utvecklar våra barn och ungdomar till att bli ansvarstagande och välinformerade individer som kan fungera framgångsrikt i samhället.
På webbplatsen hej.nu diskuteras känslor och redaktionen efterfrågar inlägg. Du bestämmer dig för att bidra. Syftet är att väcka intresse och att ge läsarna perspektiv på ämnet.
Skriv ditt inlägg. BESKKRIV syftet med uppfostran. DISKUTERA varför uppfostran tycks fascinera oss. PRESENTERA något från artikeln du läst som är relevant för din diskussion. Tänk på att dina läsare inte har läst artikeln.
Rubrik: Uppfostran
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Xxxx
INLEDNING MED FRÅGA
Syftet med uppfostran är xxxx. Varför tycks uppfostran fascinera oss?
ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS
Uppfostran tycks fascinera oss eftersom xxxxx
BEVIS
I artikeln Uppfostran (Lunds Tidning. 2023-10-25) skriver Ursula Fetisova att xxx
ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS
Dessutom tycks uppfostran fascinera oss eftersom xxxxx
BEVIS
xxx
SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)
Jag har med exempel visat varför uppfostran tycks fascinera oss. Min slutsats är xxx
Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.
Xxxx
Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.
Xxxx
I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.
Xxxx
I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.
Xxxx
MOMENT 1 DEL 3 (Mycket stöd) Tala. Resonera: Uppfostran
Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. ---
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
HÅLLA TAL
TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
Uppfostran: Att Forma Framtidens Vuxna 600 ord
Uppfostran är en viktig del av att växa upp och bli en ansvarsfull vuxen. Det handlar om hur föräldrar och andra vuxna lär barn vad som är rätt och fel, hur man beter sig och hur man tar hand om sig själv och andra. Uppfostran kan ske på många olika sätt och det finns inget "rätt" sätt som fungerar för alla familjer. Det viktigaste är att visa kärlek och respekt för barnet, samtidigt som man sätter gränser och lär ut viktiga värderingar.
En viktig del av uppfostran är att lära barn vad som är rätt och fel. Detta kan göras genom att sätta regler och förklara varför dessa regler är viktiga. Till exempel kan föräldrar säga till sina barn att de inte får slåss eftersom det kan skada andra och att man måste vara snäll mot sina vänner. Genom att förklara konsekvenserna av dåligt beteende kan barnen förstå varför det är viktigt att följa reglerna.
En annan viktig del av uppfostran är att sätta gränser. Det innebär att föräldrar bestämmer vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Om ett barn bryter mot en regel, kan föräldrarna bestämma en lämplig konsekvens. Detta kan vara allt från att ta bort en favoritleksak till att barnet inte får titta på TV på en vecka. Genom att sätta gränser och konsekvenser lär sig barnen att det finns resultat av deras handlingar, vilket hjälper dem att fatta bättre beslut i framtiden.
Kärlek och stöd är också mycket viktigt i uppfostran. Barn behöver känna sig älskade och uppskattade för att växa upp med självförtroende. Föräldrar kan visa kärlek på många sätt, till exempel genom att krama sina barn, säga att de älskar dem, och spendera tid tillsammans. När barn känner sig trygga och älskade, är de mer benägna att lyssna på sina föräldrar och följa deras råd.
Kommunikation är en annan nyckel till framgångsrik uppfostran. Föräldrar bör prata med sina barn om deras känslor och uppmuntra dem att uttrycka sig. Genom att lyssna på sina barn och visa att deras åsikter är viktiga, bygger föräldrar en stark relation med sina barn. Detta gör det lättare för barnen att komma till sina föräldrar med problem eller frågor.
Det är också viktigt att föräldrar är bra förebilder för sina barn. Barn lär sig mycket genom att titta på sina föräldrar och andra vuxna i deras liv. Om föräldrarna visar bra beteende, till exempel genom att vara artiga, ärliga och hjälpsamma, är det troligt att barnen kommer att följa deras exempel. Å andra sidan, om föräldrarna beter sig dåligt, är det stor chans att barnen kommer att göra detsamma.
Slutligen, är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran. Om föräldrar ändrar reglerna hela tiden eller inte följer upp med konsekvenser, kan barnen bli förvirrade och inte veta vad som förväntas av dem. Genom att vara konsekvent, vet barnen vad som gäller och vad som händer om de inte följer reglerna.
Uppfostran är en komplex och utmanande uppgift, men med kärlek, respekt och konsekvens kan föräldrar hjälpa sina barn att växa upp till lyckliga och ansvarsfulla vuxna.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
TALUPPGIFT
Din uppgift är att hålla ett tal inom temat Uppfostran. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla
-En presentation av det ämne du har valt inom temat
-Kommentarer till ämnet, till exempel värderingar, egna åsikter eller egna erfarenheter.
-presentationstekniskt hjälpmedel, till exempel en bild, några ord på tavlan eller ett bildspel.
- Källhänvisning, tydligt formulerad inledning och avslutning.
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Xxxx
INLEDNING MED FRÅGA
Syftet med uppfostran är xxxx. Varför tycks uppfostran fascinera oss?
ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS
Uppfostran tycks fascinerar oss eftersom xxxxx
BEVIS
I artikeln Uppfostran (Lunds Tidning. 2023-10-25) skriver Ursula Fetisova att xxx
ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS
Uppfostran verkar också fascinerar oss eftersom xxxxx
BEVIS
xxx
SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)
Jag har med exempel visat varför uppfostran tycks fascinera oss. Min slutsats är xxx
Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.
Xxxx
Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.
Xxxx
I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.
Xxxx
I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.
Xxxx
2. MOMENT Central innehåll: 1, 2, 4 och 6
MOMENT 2 DEL 1 (Mindre stöd) Läsa. Resonera med hjälp av skönlitteratur
Centralt innehåll: 6. Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
LÄS TEXTER 1-1
TEXT 1 AV 1
SOM SAND MELLAN HANS FINGRAR
Ibland förstår man först långt efteråt hur saker och ting egentligen förhöll sig. Som med mammas platåsko-dagar. Man kunde se på skorna hur hon mådde. Favoriterna var röda med öppen tå och en tunn rem runt vristen. De var gjorda i något mockaliknande material som färgade av sig på huden, så även när hon inte hade dem på sig tänkte man på dem.
Hennes rörelsemönster var annorlunda de där dagarna. Allt hon rörde vid fick extra uppmärksamhet. När hon diskade till exempel. Varje kopp, fat och tallrik blev behandlad med respekt. Jag tyckte om att vara i närheten då, utan att hon märkte det. Länge, länge stod jag och tjuvkikade på henne och jag visste att i samma stund jag visade mig skulle det där fridfulla försvinna. Ungefär som när en såpbubbla svävar fritt i luften, höjer och sänker sig, dalar och spricker när den snuddar vid marken. Plopp.
En tidig kväll i slutet av maj hade hon ställt strykbrädan i köket. Bakdörren mot trädgården stod på vid gavel. Doften av hägg stack i näsan och skatorna satt i trädtopparna, vända mot solnedgången. Det vita i fjäderskruden var alldeles rosa mot himlen.
Mamma stod där och strök dukar och örngott med smeksamma rörelser och högen av tvätt på köksbänken minskade inte särskilt fort. Jag hade gömt mig bakom en vidöppen skåpdörr och var noga med att mina fötter inte stack fram. Det var knappt att jag andades. Då och då tittade hon ut mot trädgården och när en bris fick köksgardinerna att bölja sig blundade hon och höll strykjärnet stilla mot underlaget. Det ångade mot taket. Jag kände en oro i magen och när jag andades in doften av het bomull blev det strävt i halsen. Helst ville jag springa fram och slita strykjärnet ur handen på henne, men hon klarnade och fortsatte rörelsen med armen, fram och tillbaka.
Jag minns när han kom första gången. Det var en sådan dag när hon var så där drömsk. Det kan ha varit min födelsedag. Inte för att det brukade vara så märkvärdigt, men det var jag som hade fått hela hennes uppmärksamhet för en gångs skull.
Jag satt på en hög pall bakom kassan i kaféet och hon kammade mitt hår. Det hade inte hunnit bli blekt som det kan vara i slutet av sommaren. Med långsamma svep drog hon borsten genom håret, böjde sig fram och talade lågt och nära så att jag kände hennes varma andedräkt mot örat.
”Ska vi göra en fransk frisyr?”
Jag visste inte vad en fransk frisyr var, men det lät fint och jag nickade. Hon lät luggen vara, kammade tillbaka håret på hjässan och sidorna och samlade det i en svans. Resten av håret fick vara utsläppt. Hon drog ut lådan under kassaapparaten och rotade runt bland pennor och gem och urladdade batterier. Under tiden höll hon håret i ett stadigt grepp. Det gjorde ont, men jag tänkte att det känns i alla fall.
En tant med stora glasögon satt vid ett av kaféborden. Hon hade tittat på oss en lång stund och log som tanter gör när tysta flickor sitter stilla och låter deras mammor sätta upp håret på dem. Jag kände hur jag rodnade. Samtidigt ville jag att mamma skulle fortsätta och till slut hittade hon ett brett gummiband som hon snodde fast i håret. Hon stod tätt bakom mig och fortsatte att röra vid mig. När hon smekte mina kinder kände jag mig varm i hela kroppen.
Den där stunden var viktig på något sätt. Jag ville komma ihåg den och lade varje sekund på minnet. Jag blundade och kände vinddraget när entrédörren öppnades. Han kom fram till oss och jag tror att han sa:
”Hon är mer lik dig, tack och lov.”
Mammas händer slutade tvärt och det var som om en kall orm slingrade sig över ryggen. Hon lyfte ner mig från pallen. Schasade iväg mig till köket bakom kafébutiken. Det enda jag hann se var en lång gestalt i motljus, men den djupa rösten hängde kvar som ett gonggong-ljud i mig.
Jag vågade inte smyga tillbaka för att lyssna. Istället gick jag ut och satte mig på yttertrappan mot baksidan. Jag blev kall om stjärten och stel i hela kroppen och när pappa promenerade in genom trädgårdsgrinden hade det redan börjat mörkna. Han såg mig sitta där och huttra och frågade han hur det var fatt, men jag visste som vanligt inte vad jag skulle svara.
Jag hörde mummel från deras sovrum den kvällen. Det lät som jordgetingarna i hålet bakom äppelträdet. Nästa dag tog mamma med mig till damfriseringen ett par kvarter från vårt kafé. Hon lyfte upp mig i stolen framför en av speglarna och hämtade en damtidning som låg på hyllan innanför det höga skyltfönstret.
”Så”, sa hon till frisörskan och pekade på omslaget med en bild av en blond kvinna med uppspärrad blick. Ögonfransarna var täta och svarta som på en blunddocka, men hon såg mer ut som en pojke i sitt kortklippta hår och sneda lugg.
Jag protesterade inte. Hoppades att det skulle gå fort. Mamma lutade sig tillbaka på en av stolarna. Hon lade det ena benet över det andra och bläddrade snabbt i tidningen. Foten vickade upp och ner i samma takt som sekundvisaren på väggklockan. Sandalen flippade mot foten och mina lockar föll mot golvet.
Jag var med den där gången när hon köpte de röda platåskorna. När hon vickade på den höga spegeln i butiken studsade solkatterna mellan golvet och taket. Det glänste om hennes vader. Den korta, blommiga kjolen svajade när hon vände och vred på sig. Håret var utsläppt och lockade sig över axlarna. Hon kom fram till mig där jag satt, på den låga pallen med mina ben på var sida om ett snedställt fotstöd. Hon placerade sin fot där.
”Fina?” frågade hon.
Jag nickade. Hon doftade sol och strand.
”De finns i blått också.”
Om pappa hade varit med hade han sagt ”köp båda”, inte utan sorg i rösten. Jag kunde alltid uppfatta den där ledsamheten när han tittade på henne, som om hon rann som sand mellan hans fingrar. Det var konstigt att hon inte såg det själv, eller så såg hon det men lät bli att visa det. Pappa var kvar i kaféet och serverade och undrade säkert var vi höll hus.
Hon gick fram till spegeln igen, samlade ihop sitt hår och blottade nacken. Hon tittade inte på skorna längre, mer på sig själv från sidan, nerifrån och upp. På höfterna. Midjan. Den långa, smala halsen. Hon strök handen över bröstet, stannade upp vid urringningen och fingrade på den tunna guldkedjan. Jag skruvade på mig. Kände mig kissnödig.
”Ska du inte köpa skorna då?” sa jag.
Hon hade lovat att vi skulle gå förbi bokhandeln och köpa kritor och ritblock till mig. Nu var jag orolig att hon hade glömt det. Kanske var det någonting annat som oroade mig, men det var enklare att skylla på blocket och pennorna.
Hon sjönk ner på en bänk med sliten skinndyna och böjde sig fram för att spänna upp remmen runt ena vristen. Expediten hade varit upptagen med en äldre man som ville ha ett par galoscher, men nu kom hon fram till oss. Tantfrisyren var kort med sprayad lugg i pannan och såg ut som en hockeyhjälm.
”Tar vi dem?” undrade hon med händerna knäppta på magen som om hon bad till Gud. Jag såg framför mig att hon stod utanför vår dörr en vacker dag, i sin duvblå angorakofta och rutiga kjol och med händerna på det där viset, och sa att nu var det minsann hennes tur att ha skorna. Mamma tittade upp. Hennes kinder var rosiga när hon nickade och sa:
”Jag behåller dem på, tack.”
Hon spände fast remmen igen. Ögonen var glansiga. Jag tittade på mina gymnastikskor. En gång var de vita, nu var de grå med en brungul rand utmed sulan där fukten hade trängt in. Expediten såg när jag drog in fötterna under pallsitsen. Hon log, men jag visste att hon skulle berätta för sina väninnor om mig, utan det där leendet.
”Ska vi ta kartongen också?” frågade hon på väg till kassadisken.
”Nej, men gärna en påse till de gamla skorna”, ropade mamma efter henne och plockade upp sina sandaler.
Sulorna var slitna. Lädret sprucket. När vi kom fram till kassan höll hon upp dem mellan tummen och pekfingret.
”Tänk att gamla ser ännu mer slitna ut när man har provat nya.” Expediten log och nickade, knappade in beloppet på kassaapparaten. ”Äsch, vi slänger dem”, sa mamma och sträckte fram dem med raka armar över disken.
”Säkert?”
”Ja!”
Hade det funnits publik hade alla ställt sig upp och applåderat. Tanten med hjälmfrisyren tog emot sandalerna och lade dem i en papperskorg vid väggen. Hon såg belåten ut och vek ihop påsen och lade den på en hylla under disken. Mamma betalade, vi sa tack och gick.
Strax utanför entrén till skoaffären stannade hon och vände ansiktet mot solen. Håret föll ner över ryggen och efter en stund tittade hon ner på mig och tog min hand. Det fanns en iver i rösten:
”Kom, vi skyndar oss. Vi ska göra en utflykt.”
Det var vår sista sommar tillsammans.
Det har gått ett år sedan hon försvann och jag har slutat hoppas på att hon ska komma tillbaka. Jag vet att hon lever, men det vore nästan bättre om hon var död. Pappa är antingen upptagen i kaféet, tyst och genomskinlig att han knappt syns, eller så ligger han och trycker i sovrummet en trappa upp. Det är som att vara föräldralös, på riktigt.Monikas mamma tog livet av sig. Hon hade köpt fem meter lång slang och kraftig isoleringstejp i järnbutiken, åkt hem och kört in bilen i garaget. Sedan hade hon tejpat fast ena änden av slangen på avgasröret och vevat ner bilrutan så pass att hon kunde dra in andra änden där. Hon behövde bara sitta vid ratten med motorn på och vänta. Jag undrar vad hon tänkte innan hon slocknade, om hon hann ångra sig.
Jag har sett det där framför mig så många gånger. Monika snålade inte på detaljerna. Vi kom ner till omklädningsrummet efter gymnastiken och där satt hon på bänken och väntade på oss. Hon hade inte varit med på lektionen. Hon brukar ofta skolka, eller skylla på att hon har mens. Hon var den första som fick den, vad jag vet.
”Mamma är död”, sa hon som om hon hade sagt att det blir fiskgratäng till lunch idag.
Jag trodde henne inte först, men de andra tjejerna samlades runt henne. Vi har håltimme efter den där lektionen och jag brukar alltid skynda mig hem för att hinna duscha, men den här gången drog jag ut på det. Jag både ville höra och inte. Alla satt tysta runt Monika och höll varandras händer.
”Men varför?” sa Lena som alltid vill ha svar på allt, utan känsla för när det passar sig.
”Depression”, svarade Monika snabbt och Sanna började gråta.
Jag minns att jag sa till mamma en gång att jag kände mig deppig. Hennes väninna Ursula satt vid köksbordet och målade naglarna i en dimrosa färg som var totalt fel på henne. Vinglaset var tomt och hon målade utanför. Jag trodde inte att hon hörde mig, men så bräkte hon: ”Deppig? Flicka lilla, du har ingen aning om vad deppig är.”
Hon bad mamma fylla på glaset och gav mig en lång utläggning om sina depressioner, alla tabletter läkaren hade skrivit ut åt henne och hur dåligt de fungerade. Hon blev fet av dem, sa hon, och jag tänkte att det kanske var därför hon blev deprimerad, för att hon var fet. Men jag höll truten. Mamma var också tyst. Det var nästan det värsta.
Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren"
Monika satt lutad mot ytterkläderna som hängde från krokarna i omklädningsrummet. Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren, på en bänk som markerar var skogränsen går. Ingen lade märke till mig. Alla tittade och lyssnade på Monika som berättade allt. Jag sneglade på skohavet bakom mig. Snedgångna, slitna och gapande. Tomma skal utan kött, men ändå sprickfärdiga av lukter. Jag tänkte på Monikas mammas skor, hur snopna de måste vara nu. Aldrig mer skulle fötterna traska omkring med dem och jag kände hur det knöt sig i magen. Min mamma hade i alla fall vett att ta med sig sina skor.
Dörren från korridoren gick upp och gymnastikfröken tittade in.
”Vad är nu detta det här? Är ni kvar?” sa hon med sin polska brytning och orden smattrade mot väggarna som en smashad squashboll.
Lena berättade vad som hade hänt och för ett ögonblick såg jag att fröken tvekade, ungefär som när man måste bestämma sig för om man ska gå mot röd gubbe, eller vänta på grönt. Hon tog ett par steg in i omklädningsrummet samtidigt som hon strök händerna över det uppsatta håret. Huden stramade som trumskinn över kindbenen och hon tog ett djupt andetag.
”Iväg med er nu”, sa hon till oss andra, och till Monika med mjukare röst: ”Följ med mig, vännen.”
Jag tänkte på alla lektioner när fröken prickat av oss och Monika inte var där. Hennes mun var som ett tunt streck och hon spekulerade i Monikas frånvaro. Ju längre in på terminen vi kom, ju mer kreativ blev hon. Hon gissade på allt från ”halsfluss” och ”vinterkräksjuka” till ”tyfus” och ”amputation”. "Hon kanske har fått kallebrand?" sa hon, och vi skrattade. Men när hon spottade ur sig: "Har hennes hamster dött? Eller hennes mamma kanske?” höll vi oss för skratt. Fröken ledde ut Monika ur omklädningsrummet och nu brast det. Gråten ekade i korridoren och hördes fortfarande när de gick in i gymnastiklärarens kontor längst bort. När dörren stängdes lät gråten mer som ett dämpat brölande.
Vi klädde på oss. Sa ingenting till varandra. Skyndade oss ut från det där omklädningsrummet som från den stunden alltid skulle få oss att tänka på ett pedantiskt städat dubbelgarage och stanken av avföring och avgaser. Det hade Monika sett till. Eller egentligen hennes mamma.
När jag cyklade hem kände jag mig upprymd. Det var någonting intressant med döden. Den hade öppnat en spricka i fröken. Det var som om det där trumskinnet sprack upp och ljus sipprade ut. Det fanns hopp. Döden var inte definitiv, men att det förhöll sig så förstod jag långt senare.
FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1
1 Vilken typ av skor beskrivs som mammas favoriter i texten?
Svar xxx
2 Vad förändras i mammas beteende när hon bär sina röda platåskor?
Svar xxx
3 Vad hände när huvudpersonens mamma köpte de röda platåskorna?
Svar xxx
4 Vad var vinglaset i köket tomt på när Ursula målade naglarna?
Svar xxx
5 Vad hade Monikas mamma gjort när hon avled?
Svar xxx
6 Vad var fröken misstänksam om när Monika inte dök upp på lektionerna?
Svar xxx
7 Vilken effekt hade Monikas mammas död på fröken?
Svar xxx
8 Vad kände huvudpersonen när de cyklade hem efter händelsen med Monika?
Svar xxx
9 Vad insåg huvudpersonen senare om döden?
Svar xxx
MOMENT 2 DEL 2 (Mindre stöd) Skriva. Resonera med hjälp av skönlitteratur
Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
Skriva resonerande text
TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
SOM SAND MELLAN HANS FINGRAR
Ibland förstår man först långt efteråt hur saker och ting egentligen förhöll sig. Som med mammas platåsko-dagar. Man kunde se på skorna hur hon mådde. Favoriterna var röda med öppen tå och en tunn rem runt vristen. De var gjorda i något mockaliknande material som färgade av sig på huden, så även när hon inte hade dem på sig tänkte man på dem.
Hennes rörelsemönster var annorlunda de där dagarna. Allt hon rörde vid fick extra uppmärksamhet. När hon diskade till exempel. Varje kopp, fat och tallrik blev behandlad med respekt. Jag tyckte om att vara i närheten då, utan att hon märkte det. Länge, länge stod jag och tjuvkikade på henne och jag visste att i samma stund jag visade mig skulle det där fridfulla försvinna. Ungefär som när en såpbubbla svävar fritt i luften, höjer och sänker sig, dalar och spricker när den snuddar vid marken. Plopp.
En tidig kväll i slutet av maj hade hon ställt strykbrädan i köket. Bakdörren mot trädgården stod på vid gavel. Doften av hägg stack i näsan och skatorna satt i trädtopparna, vända mot solnedgången. Det vita i fjäderskruden var alldeles rosa mot himlen.
Mamma stod där och strök dukar och örngott med smeksamma rörelser och högen av tvätt på köksbänken minskade inte särskilt fort. Jag hade gömt mig bakom en vidöppen skåpdörr och var noga med att mina fötter inte stack fram. Det var knappt att jag andades. Då och då tittade hon ut mot trädgården och när en bris fick köksgardinerna att bölja sig blundade hon och höll strykjärnet stilla mot underlaget. Det ångade mot taket. Jag kände en oro i magen och när jag andades in doften av het bomull blev det strävt i halsen. Helst ville jag springa fram och slita strykjärnet ur handen på henne, men hon klarnade och fortsatte rörelsen med armen, fram och tillbaka.
Jag minns när han kom första gången. Det var en sådan dag när hon var så där drömsk. Det kan ha varit min födelsedag. Inte för att det brukade vara så märkvärdigt, men det var jag som hade fått hela hennes uppmärksamhet för en gångs skull.
Jag satt på en hög pall bakom kassan i kaféet och hon kammade mitt hår. Det hade inte hunnit bli blekt som det kan vara i slutet av sommaren. Med långsamma svep drog hon borsten genom håret, böjde sig fram och talade lågt och nära så att jag kände hennes varma andedräkt mot örat.
”Ska vi göra en fransk frisyr?”
Jag visste inte vad en fransk frisyr var, men det lät fint och jag nickade. Hon lät luggen vara, kammade tillbaka håret på hjässan och sidorna och samlade det i en svans. Resten av håret fick vara utsläppt. Hon drog ut lådan under kassaapparaten och rotade runt bland pennor och gem och urladdade batterier. Under tiden höll hon håret i ett stadigt grepp. Det gjorde ont, men jag tänkte att det känns i alla fall.
En tant med stora glasögon satt vid ett av kaféborden. Hon hade tittat på oss en lång stund och log som tanter gör när tysta flickor sitter stilla och låter deras mammor sätta upp håret på dem. Jag kände hur jag rodnade. Samtidigt ville jag att mamma skulle fortsätta och till slut hittade hon ett brett gummiband som hon snodde fast i håret. Hon stod tätt bakom mig och fortsatte att röra vid mig. När hon smekte mina kinder kände jag mig varm i hela kroppen.
Den där stunden var viktig på något sätt. Jag ville komma ihåg den och lade varje sekund på minnet. Jag blundade och kände vinddraget när entrédörren öppnades. Han kom fram till oss och jag tror att han sa:
”Hon är mer lik dig, tack och lov.”
Mammas händer slutade tvärt och det var som om en kall orm slingrade sig över ryggen. Hon lyfte ner mig från pallen. Schasade iväg mig till köket bakom kafébutiken. Det enda jag hann se var en lång gestalt i motljus, men den djupa rösten hängde kvar som ett gonggong-ljud i mig.
Jag vågade inte smyga tillbaka för att lyssna. Istället gick jag ut och satte mig på yttertrappan mot baksidan. Jag blev kall om stjärten och stel i hela kroppen och när pappa promenerade in genom trädgårdsgrinden hade det redan börjat mörkna. Han såg mig sitta där och huttra och frågade han hur det var fatt, men jag visste som vanligt inte vad jag skulle svara.
Jag hörde mummel från deras sovrum den kvällen. Det lät som jordgetingarna i hålet bakom äppelträdet. Nästa dag tog mamma med mig till damfriseringen ett par kvarter från vårt kafé. Hon lyfte upp mig i stolen framför en av speglarna och hämtade en damtidning som låg på hyllan innanför det höga skyltfönstret.
”Så”, sa hon till frisörskan och pekade på omslaget med en bild av en blond kvinna med uppspärrad blick. Ögonfransarna var täta och svarta som på en blunddocka, men hon såg mer ut som en pojke i sitt kortklippta hår och sneda lugg.
Jag protesterade inte. Hoppades att det skulle gå fort. Mamma lutade sig tillbaka på en av stolarna. Hon lade det ena benet över det andra och bläddrade snabbt i tidningen. Foten vickade upp och ner i samma takt som sekundvisaren på väggklockan. Sandalen flippade mot foten och mina lockar föll mot golvet.
Jag var med den där gången när hon köpte de röda platåskorna. När hon vickade på den höga spegeln i butiken studsade solkatterna mellan golvet och taket. Det glänste om hennes vader. Den korta, blommiga kjolen svajade när hon vände och vred på sig. Håret var utsläppt och lockade sig över axlarna. Hon kom fram till mig där jag satt, på den låga pallen med mina ben på var sida om ett snedställt fotstöd. Hon placerade sin fot där.
”Fina?” frågade hon.
Jag nickade. Hon doftade sol och strand.
”De finns i blått också.”
Om pappa hade varit med hade han sagt ”köp båda”, inte utan sorg i rösten. Jag kunde alltid uppfatta den där ledsamheten när han tittade på henne, som om hon rann som sand mellan hans fingrar. Det var konstigt att hon inte såg det själv, eller så såg hon det men lät bli att visa det. Pappa var kvar i kaféet och serverade och undrade säkert var vi höll hus.
Hon gick fram till spegeln igen, samlade ihop sitt hår och blottade nacken. Hon tittade inte på skorna längre, mer på sig själv från sidan, nerifrån och upp. På höfterna. Midjan. Den långa, smala halsen. Hon strök handen över bröstet, stannade upp vid urringningen och fingrade på den tunna guldkedjan. Jag skruvade på mig. Kände mig kissnödig.
”Ska du inte köpa skorna då?” sa jag.
Hon hade lovat att vi skulle gå förbi bokhandeln och köpa kritor och ritblock till mig. Nu var jag orolig att hon hade glömt det. Kanske var det någonting annat som oroade mig, men det var enklare att skylla på blocket och pennorna.
Hon sjönk ner på en bänk med sliten skinndyna och böjde sig fram för att spänna upp remmen runt ena vristen. Expediten hade varit upptagen med en äldre man som ville ha ett par galoscher, men nu kom hon fram till oss. Tantfrisyren var kort med sprayad lugg i pannan och såg ut som en hockeyhjälm.
”Tar vi dem?” undrade hon med händerna knäppta på magen som om hon bad till Gud. Jag såg framför mig att hon stod utanför vår dörr en vacker dag, i sin duvblå angorakofta och rutiga kjol och med händerna på det där viset, och sa att nu var det minsann hennes tur att ha skorna. Mamma tittade upp. Hennes kinder var rosiga när hon nickade och sa:
”Jag behåller dem på, tack.”
Hon spände fast remmen igen. Ögonen var glansiga. Jag tittade på mina gymnastikskor. En gång var de vita, nu var de grå med en brungul rand utmed sulan där fukten hade trängt in. Expediten såg när jag drog in fötterna under pallsitsen. Hon log, men jag visste att hon skulle berätta för sina väninnor om mig, utan det där leendet.
”Ska vi ta kartongen också?” frågade hon på väg till kassadisken.
”Nej, men gärna en påse till de gamla skorna”, ropade mamma efter henne och plockade upp sina sandaler.
Sulorna var slitna. Lädret sprucket. När vi kom fram till kassan höll hon upp dem mellan tummen och pekfingret.
”Tänk att gamla ser ännu mer slitna ut när man har provat nya.” Expediten log och nickade, knappade in beloppet på kassaapparaten. ”Äsch, vi slänger dem”, sa mamma och sträckte fram dem med raka armar över disken.
”Säkert?”
”Ja!”
Hade det funnits publik hade alla ställt sig upp och applåderat. Tanten med hjälmfrisyren tog emot sandalerna och lade dem i en papperskorg vid väggen. Hon såg belåten ut och vek ihop påsen och lade den på en hylla under disken. Mamma betalade, vi sa tack och gick.
Strax utanför entrén till skoaffären stannade hon och vände ansiktet mot solen. Håret föll ner över ryggen och efter en stund tittade hon ner på mig och tog min hand. Det fanns en iver i rösten:
”Kom, vi skyndar oss. Vi ska göra en utflykt.”
Det var vår sista sommar tillsammans.
Det har gått ett år sedan hon försvann och jag har slutat hoppas på att hon ska komma tillbaka. Jag vet att hon lever, men det vore nästan bättre om hon var död. Pappa är antingen upptagen i kaféet, tyst och genomskinlig att han knappt syns, eller så ligger han och trycker i sovrummet en trappa upp. Det är som att vara föräldralös, på riktigt.Monikas mamma tog livet av sig. Hon hade köpt fem meter lång slang och kraftig isoleringstejp i järnbutiken, åkt hem och kört in bilen i garaget. Sedan hade hon tejpat fast ena änden av slangen på avgasröret och vevat ner bilrutan så pass att hon kunde dra in andra änden där. Hon behövde bara sitta vid ratten med motorn på och vänta. Jag undrar vad hon tänkte innan hon slocknade, om hon hann ångra sig.
Jag har sett det där framför mig så många gånger. Monika snålade inte på detaljerna. Vi kom ner till omklädningsrummet efter gymnastiken och där satt hon på bänken och väntade på oss. Hon hade inte varit med på lektionen. Hon brukar ofta skolka, eller skylla på att hon har mens. Hon var den första som fick den, vad jag vet.
”Mamma är död”, sa hon som om hon hade sagt att det blir fiskgratäng till lunch idag.
Jag trodde henne inte först, men de andra tjejerna samlades runt henne. Vi har håltimme efter den där lektionen och jag brukar alltid skynda mig hem för att hinna duscha, men den här gången drog jag ut på det. Jag både ville höra och inte. Alla satt tysta runt Monika och höll varandras händer.
”Men varför?” sa Lena som alltid vill ha svar på allt, utan känsla för när det passar sig.
”Depression”, svarade Monika snabbt och Sanna började gråta.
Jag minns att jag sa till mamma en gång att jag kände mig deppig. Hennes väninna Ursula satt vid köksbordet och målade naglarna i en dimrosa färg som var totalt fel på henne. Vinglaset var tomt och hon målade utanför. Jag trodde inte att hon hörde mig, men så bräkte hon: ”Deppig? Flicka lilla, du har ingen aning om vad deppig är.”
Hon bad mamma fylla på glaset och gav mig en lång utläggning om sina depressioner, alla tabletter läkaren hade skrivit ut åt henne och hur dåligt de fungerade. Hon blev fet av dem, sa hon, och jag tänkte att det kanske var därför hon blev deprimerad, för att hon var fet. Men jag höll truten. Mamma var också tyst. Det var nästan det värsta.
Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren"
Monika satt lutad mot ytterkläderna som hängde från krokarna i omklädningsrummet. Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren, på en bänk som markerar var skogränsen går. Ingen lade märke till mig. Alla tittade och lyssnade på Monika som berättade allt. Jag sneglade på skohavet bakom mig. Snedgångna, slitna och gapande. Tomma skal utan kött, men ändå sprickfärdiga av lukter. Jag tänkte på Monikas mammas skor, hur snopna de måste vara nu. Aldrig mer skulle fötterna traska omkring med dem och jag kände hur det knöt sig i magen. Min mamma hade i alla fall vett att ta med sig sina skor.
Dörren från korridoren gick upp och gymnastikfröken tittade in.
”Vad är nu detta det här? Är ni kvar?” sa hon med sin polska brytning och orden smattrade mot väggarna som en smashad squashboll.
Lena berättade vad som hade hänt och för ett ögonblick såg jag att fröken tvekade, ungefär som när man måste bestämma sig för om man ska gå mot röd gubbe, eller vänta på grönt. Hon tog ett par steg in i omklädningsrummet samtidigt som hon strök händerna över det uppsatta håret. Huden stramade som trumskinn över kindbenen och hon tog ett djupt andetag.
”Iväg med er nu”, sa hon till oss andra, och till Monika med mjukare röst: ”Följ med mig, vännen.”
Jag tänkte på alla lektioner när fröken prickat av oss och Monika inte var där. Hennes mun var som ett tunt streck och hon spekulerade i Monikas frånvaro. Ju längre in på terminen vi kom, ju mer kreativ blev hon. Hon gissade på allt från ”halsfluss” och ”vinterkräksjuka” till ”tyfus” och ”amputation”. "Hon kanske har fått kallebrand?" sa hon, och vi skrattade. Men när hon spottade ur sig: "Har hennes hamster dött? Eller hennes mamma kanske?” höll vi oss för skratt. Fröken ledde ut Monika ur omklädningsrummet och nu brast det. Gråten ekade i korridoren och hördes fortfarande när de gick in i gymnastiklärarens kontor längst bort. När dörren stängdes lät gråten mer som ett dämpat brölande.
Vi klädde på oss. Sa ingenting till varandra. Skyndade oss ut från det där omklädningsrummet som från den stunden alltid skulle få oss att tänka på ett pedantiskt städat dubbelgarage och stanken av avföring och avgaser. Det hade Monika sett till. Eller egentligen hennes mamma.
När jag cyklade hem kände jag mig upprymd. Det var någonting intressant med döden. Den hade öppnat en spricka i fröken. Det var som om det där trumskinnet sprack upp och ljus sipprade ut. Det fanns hopp. Döden var inte definitiv, men att det förhöll sig så förstod jag långt senare.
SKRIVUPPGIFT
Instruktioner
Att sakna någon eller något vet vi alla hur det känns? Vi kan sakna allt ifrån en TV-serie till en förlorad mamma eller pappa. I Anna-Carin Collins novell "Som sand mellan hans fingrar" hanterar diktjaget saknaden efter sin mamma genom att tänka på fina och jobbiga stunder hon hade med mamman innan hon lämnade henne. Klasskompisen Monika, som också förlorat sin mamma, tycks istället tala om mamman genom att detaljerat berätta hur hon dog. Varför agerar vi människor så olika när vi har förlorat något eller något som betyder mycket för oss?
På webbplatsen berätta.nu förs en diskussion om saknad och redaktionen efterfrågar inlägg. Du bestämmer dig för att bidra. Syftet är att väcka intresse och att ge läsarna perspektiv på ämnet.
Skriv ditt inlägg. BESKRIV vad som kan skapa saknad i våra liv. DISKUTERA varför vi agerar så olika när vi har förlorat något eller något? PRESENTERA något från novellen du läst som är relevant för din diskussion. Tänk på att dina läsare inte har läst novellen.
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Xxxx
INLEDNING MED FRÅGA
Saknad kan skapas av xxx. Varför agerar vi så olika när vi förlorat någon eller något?
ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR
Vi tycks agerar olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx
BEVIS
I novellen Som sand mellan hans fingrar av Anna-Carin Collins xxx
ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR
Vi tycks också reagra olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx
BEVIS
xxx
SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)
Jag har med ett exempel visat varför vi tycks agera olika när vi förlorat något eller någo. Min slutsats är xxxx
Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.
Xxxx
Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.
Xxxx
I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.
Xxxx
I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.
Xxxx
MOMENT 2 DEL 3 (Mindre stöd) Tala. Resonera med hjälp av skönlitteratur
Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
HÅLLA TAL
TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
SOM SAND MELLAN HANS FINGRAR
Ibland förstår man först långt efteråt hur saker och ting egentligen förhöll sig. Som med mammas platåsko-dagar. Man kunde se på skorna hur hon mådde. Favoriterna var röda med öppen tå och en tunn rem runt vristen. De var gjorda i något mockaliknande material som färgade av sig på huden, så även när hon inte hade dem på sig tänkte man på dem.
Hennes rörelsemönster var annorlunda de där dagarna. Allt hon rörde vid fick extra uppmärksamhet. När hon diskade till exempel. Varje kopp, fat och tallrik blev behandlad med respekt. Jag tyckte om att vara i närheten då, utan att hon märkte det. Länge, länge stod jag och tjuvkikade på henne och jag visste att i samma stund jag visade mig skulle det där fridfulla försvinna. Ungefär som när en såpbubbla svävar fritt i luften, höjer och sänker sig, dalar och spricker när den snuddar vid marken. Plopp.
En tidig kväll i slutet av maj hade hon ställt strykbrädan i köket. Bakdörren mot trädgården stod på vid gavel. Doften av hägg stack i näsan och skatorna satt i trädtopparna, vända mot solnedgången. Det vita i fjäderskruden var alldeles rosa mot himlen.
Mamma stod där och strök dukar och örngott med smeksamma rörelser och högen av tvätt på köksbänken minskade inte särskilt fort. Jag hade gömt mig bakom en vidöppen skåpdörr och var noga med att mina fötter inte stack fram. Det var knappt att jag andades. Då och då tittade hon ut mot trädgården och när en bris fick köksgardinerna att bölja sig blundade hon och höll strykjärnet stilla mot underlaget. Det ångade mot taket. Jag kände en oro i magen och när jag andades in doften av het bomull blev det strävt i halsen. Helst ville jag springa fram och slita strykjärnet ur handen på henne, men hon klarnade och fortsatte rörelsen med armen, fram och tillbaka.
Jag minns när han kom första gången. Det var en sådan dag när hon var så där drömsk. Det kan ha varit min födelsedag. Inte för att det brukade vara så märkvärdigt, men det var jag som hade fått hela hennes uppmärksamhet för en gångs skull.
Jag satt på en hög pall bakom kassan i kaféet och hon kammade mitt hår. Det hade inte hunnit bli blekt som det kan vara i slutet av sommaren. Med långsamma svep drog hon borsten genom håret, böjde sig fram och talade lågt och nära så att jag kände hennes varma andedräkt mot örat.
”Ska vi göra en fransk frisyr?”
Jag visste inte vad en fransk frisyr var, men det lät fint och jag nickade. Hon lät luggen vara, kammade tillbaka håret på hjässan och sidorna och samlade det i en svans. Resten av håret fick vara utsläppt. Hon drog ut lådan under kassaapparaten och rotade runt bland pennor och gem och urladdade batterier. Under tiden höll hon håret i ett stadigt grepp. Det gjorde ont, men jag tänkte att det känns i alla fall.
En tant med stora glasögon satt vid ett av kaféborden. Hon hade tittat på oss en lång stund och log som tanter gör när tysta flickor sitter stilla och låter deras mammor sätta upp håret på dem. Jag kände hur jag rodnade. Samtidigt ville jag att mamma skulle fortsätta och till slut hittade hon ett brett gummiband som hon snodde fast i håret. Hon stod tätt bakom mig och fortsatte att röra vid mig. När hon smekte mina kinder kände jag mig varm i hela kroppen.
Den där stunden var viktig på något sätt. Jag ville komma ihåg den och lade varje sekund på minnet. Jag blundade och kände vinddraget när entrédörren öppnades. Han kom fram till oss och jag tror att han sa:
”Hon är mer lik dig, tack och lov.”
Mammas händer slutade tvärt och det var som om en kall orm slingrade sig över ryggen. Hon lyfte ner mig från pallen. Schasade iväg mig till köket bakom kafébutiken. Det enda jag hann se var en lång gestalt i motljus, men den djupa rösten hängde kvar som ett gonggong-ljud i mig.
Jag vågade inte smyga tillbaka för att lyssna. Istället gick jag ut och satte mig på yttertrappan mot baksidan. Jag blev kall om stjärten och stel i hela kroppen och när pappa promenerade in genom trädgårdsgrinden hade det redan börjat mörkna. Han såg mig sitta där och huttra och frågade han hur det var fatt, men jag visste som vanligt inte vad jag skulle svara.
Jag hörde mummel från deras sovrum den kvällen. Det lät som jordgetingarna i hålet bakom äppelträdet. Nästa dag tog mamma med mig till damfriseringen ett par kvarter från vårt kafé. Hon lyfte upp mig i stolen framför en av speglarna och hämtade en damtidning som låg på hyllan innanför det höga skyltfönstret.
”Så”, sa hon till frisörskan och pekade på omslaget med en bild av en blond kvinna med uppspärrad blick. Ögonfransarna var täta och svarta som på en blunddocka, men hon såg mer ut som en pojke i sitt kortklippta hår och sneda lugg.
Jag protesterade inte. Hoppades att det skulle gå fort. Mamma lutade sig tillbaka på en av stolarna. Hon lade det ena benet över det andra och bläddrade snabbt i tidningen. Foten vickade upp och ner i samma takt som sekundvisaren på väggklockan. Sandalen flippade mot foten och mina lockar föll mot golvet.
Jag var med den där gången när hon köpte de röda platåskorna. När hon vickade på den höga spegeln i butiken studsade solkatterna mellan golvet och taket. Det glänste om hennes vader. Den korta, blommiga kjolen svajade när hon vände och vred på sig. Håret var utsläppt och lockade sig över axlarna. Hon kom fram till mig där jag satt, på den låga pallen med mina ben på var sida om ett snedställt fotstöd. Hon placerade sin fot där.
”Fina?” frågade hon.
Jag nickade. Hon doftade sol och strand.
”De finns i blått också.”
Om pappa hade varit med hade han sagt ”köp båda”, inte utan sorg i rösten. Jag kunde alltid uppfatta den där ledsamheten när han tittade på henne, som om hon rann som sand mellan hans fingrar. Det var konstigt att hon inte såg det själv, eller så såg hon det men lät bli att visa det. Pappa var kvar i kaféet och serverade och undrade säkert var vi höll hus.
Hon gick fram till spegeln igen, samlade ihop sitt hår och blottade nacken. Hon tittade inte på skorna längre, mer på sig själv från sidan, nerifrån och upp. På höfterna. Midjan. Den långa, smala halsen. Hon strök handen över bröstet, stannade upp vid urringningen och fingrade på den tunna guldkedjan. Jag skruvade på mig. Kände mig kissnödig.
”Ska du inte köpa skorna då?” sa jag.
Hon hade lovat att vi skulle gå förbi bokhandeln och köpa kritor och ritblock till mig. Nu var jag orolig att hon hade glömt det. Kanske var det någonting annat som oroade mig, men det var enklare att skylla på blocket och pennorna.
Hon sjönk ner på en bänk med sliten skinndyna och böjde sig fram för att spänna upp remmen runt ena vristen. Expediten hade varit upptagen med en äldre man som ville ha ett par galoscher, men nu kom hon fram till oss. Tantfrisyren var kort med sprayad lugg i pannan och såg ut som en hockeyhjälm.
”Tar vi dem?” undrade hon med händerna knäppta på magen som om hon bad till Gud. Jag såg framför mig att hon stod utanför vår dörr en vacker dag, i sin duvblå angorakofta och rutiga kjol och med händerna på det där viset, och sa att nu var det minsann hennes tur att ha skorna. Mamma tittade upp. Hennes kinder var rosiga när hon nickade och sa:
”Jag behåller dem på, tack.”
Hon spände fast remmen igen. Ögonen var glansiga. Jag tittade på mina gymnastikskor. En gång var de vita, nu var de grå med en brungul rand utmed sulan där fukten hade trängt in. Expediten såg när jag drog in fötterna under pallsitsen. Hon log, men jag visste att hon skulle berätta för sina väninnor om mig, utan det där leendet.
”Ska vi ta kartongen också?” frågade hon på väg till kassadisken.
”Nej, men gärna en påse till de gamla skorna”, ropade mamma efter henne och plockade upp sina sandaler.
Sulorna var slitna. Lädret sprucket. När vi kom fram till kassan höll hon upp dem mellan tummen och pekfingret.
”Tänk att gamla ser ännu mer slitna ut när man har provat nya.” Expediten log och nickade, knappade in beloppet på kassaapparaten. ”Äsch, vi slänger dem”, sa mamma och sträckte fram dem med raka armar över disken.
”Säkert?”
”Ja!”
Hade det funnits publik hade alla ställt sig upp och applåderat. Tanten med hjälmfrisyren tog emot sandalerna och lade dem i en papperskorg vid väggen. Hon såg belåten ut och vek ihop påsen och lade den på en hylla under disken. Mamma betalade, vi sa tack och gick.
Strax utanför entrén till skoaffären stannade hon och vände ansiktet mot solen. Håret föll ner över ryggen och efter en stund tittade hon ner på mig och tog min hand. Det fanns en iver i rösten:
”Kom, vi skyndar oss. Vi ska göra en utflykt.”
Det var vår sista sommar tillsammans.
Det har gått ett år sedan hon försvann och jag har slutat hoppas på att hon ska komma tillbaka. Jag vet att hon lever, men det vore nästan bättre om hon var död. Pappa är antingen upptagen i kaféet, tyst och genomskinlig att han knappt syns, eller så ligger han och trycker i sovrummet en trappa upp. Det är som att vara föräldralös, på riktigt.Monikas mamma tog livet av sig. Hon hade köpt fem meter lång slang och kraftig isoleringstejp i järnbutiken, åkt hem och kört in bilen i garaget. Sedan hade hon tejpat fast ena änden av slangen på avgasröret och vevat ner bilrutan så pass att hon kunde dra in andra änden där. Hon behövde bara sitta vid ratten med motorn på och vänta. Jag undrar vad hon tänkte innan hon slocknade, om hon hann ångra sig.
Jag har sett det där framför mig så många gånger. Monika snålade inte på detaljerna. Vi kom ner till omklädningsrummet efter gymnastiken och där satt hon på bänken och väntade på oss. Hon hade inte varit med på lektionen. Hon brukar ofta skolka, eller skylla på att hon har mens. Hon var den första som fick den, vad jag vet.
”Mamma är död”, sa hon som om hon hade sagt att det blir fiskgratäng till lunch idag.
Jag trodde henne inte först, men de andra tjejerna samlades runt henne. Vi har håltimme efter den där lektionen och jag brukar alltid skynda mig hem för att hinna duscha, men den här gången drog jag ut på det. Jag både ville höra och inte. Alla satt tysta runt Monika och höll varandras händer.
”Men varför?” sa Lena som alltid vill ha svar på allt, utan känsla för när det passar sig.
”Depression”, svarade Monika snabbt och Sanna började gråta.
Jag minns att jag sa till mamma en gång att jag kände mig deppig. Hennes väninna Ursula satt vid köksbordet och målade naglarna i en dimrosa färg som var totalt fel på henne. Vinglaset var tomt och hon målade utanför. Jag trodde inte att hon hörde mig, men så bräkte hon: ”Deppig? Flicka lilla, du har ingen aning om vad deppig är.”
Hon bad mamma fylla på glaset och gav mig en lång utläggning om sina depressioner, alla tabletter läkaren hade skrivit ut åt henne och hur dåligt de fungerade. Hon blev fet av dem, sa hon, och jag tänkte att det kanske var därför hon blev deprimerad, för att hon var fet. Men jag höll truten. Mamma var också tyst. Det var nästan det värsta.
Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren"
Monika satt lutad mot ytterkläderna som hängde från krokarna i omklädningsrummet. Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren, på en bänk som markerar var skogränsen går. Ingen lade märke till mig. Alla tittade och lyssnade på Monika som berättade allt. Jag sneglade på skohavet bakom mig. Snedgångna, slitna och gapande. Tomma skal utan kött, men ändå sprickfärdiga av lukter. Jag tänkte på Monikas mammas skor, hur snopna de måste vara nu. Aldrig mer skulle fötterna traska omkring med dem och jag kände hur det knöt sig i magen. Min mamma hade i alla fall vett att ta med sig sina skor.
Dörren från korridoren gick upp och gymnastikfröken tittade in.
”Vad är nu detta det här? Är ni kvar?” sa hon med sin polska brytning och orden smattrade mot väggarna som en smashad squashboll.
Lena berättade vad som hade hänt och för ett ögonblick såg jag att fröken tvekade, ungefär som när man måste bestämma sig för om man ska gå mot röd gubbe, eller vänta på grönt. Hon tog ett par steg in i omklädningsrummet samtidigt som hon strök händerna över det uppsatta håret. Huden stramade som trumskinn över kindbenen och hon tog ett djupt andetag.
”Iväg med er nu”, sa hon till oss andra, och till Monika med mjukare röst: ”Följ med mig, vännen.”
Jag tänkte på alla lektioner när fröken prickat av oss och Monika inte var där. Hennes mun var som ett tunt streck och hon spekulerade i Monikas frånvaro. Ju längre in på terminen vi kom, ju mer kreativ blev hon. Hon gissade på allt från ”halsfluss” och ”vinterkräksjuka” till ”tyfus” och ”amputation”. "Hon kanske har fått kallebrand?" sa hon, och vi skrattade. Men när hon spottade ur sig: "Har hennes hamster dött? Eller hennes mamma kanske?” höll vi oss för skratt. Fröken ledde ut Monika ur omklädningsrummet och nu brast det. Gråten ekade i korridoren och hördes fortfarande när de gick in i gymnastiklärarens kontor längst bort. När dörren stängdes lät gråten mer som ett dämpat brölande.
Vi klädde på oss. Sa ingenting till varandra. Skyndade oss ut från det där omklädningsrummet som från den stunden alltid skulle få oss att tänka på ett pedantiskt städat dubbelgarage och stanken av avföring och avgaser. Det hade Monika sett till. Eller egentligen hennes mamma.
När jag cyklade hem kände jag mig upprymd. Det var någonting intressant med döden. Den hade öppnat en spricka i fröken. Det var som om det där trumskinnet sprack upp och ljus sipprade ut. Det fanns hopp. Döden var inte definitiv, men att det förhöll sig så förstod jag långt senare.
TALUPPGIFT
Din uppgift är att hålla ett tal inom temat Saknad. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla
-En presentation av det ämne du har valt inom temat
-Kommentarer till ämnet, till exempel värderingar, egna åsikter eller egna erfarenheter.
-presentationstekniskt hjälpmedel, till exempel en bild, några ord på tavlan eller ett bildspel.
- Källhänvisning, tydligt formulerad inledning och avslutning.
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Xxxx
INLEDNING MED FRÅGA
Saknad kan skapas av xxx. Varför agerar vi så olika när vi förlorat någon eller något?
ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR
Vi tycks agerar olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx
BEVIS
I novellen Som sand mellan hans fingrar av Anna-Carin Collins xxx
ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR
Vi tycks också reagra olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx
BEVIS
xxx
SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)
Jag har med ett exempel visat varför vi tycks agera olika när vi förlorat något eller någo. Min slutsats är xxxx
Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.
Xxxx
Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.
Xxxx
I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.
Xxxx
I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.
Xxxx
3. MOMENT Centralt innehåll: 1, 2, 3 och 4
MOMENT 3 DEL 1 (Mycket stöd) Argumentera: Segregation
Centralt innehåll: ---
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
LÄS TEXTER 1-1
TEXT 1 AV 1
Segregation
Segregation är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Begreppet refererar till den sociala och geografiska uppdelningen av människor baserat på faktorer som etnicitet, ekonomi och utbildning. I en värld som ständigt strävar efter ökad jämlikhet och mångfald är segregation en utmaning som måste förstås och tacklas på ett effektivt sätt. I denna text kommer vi att utforska orsakerna till segregation, dess konsekvenser och möjliga lösningar.
En av de främsta orsakerna till segregation är ekonomisk ojämlikhet. När samhället är präglat av ekonomisk ojämlikhet, tenderar människor att bo i områden som är i linje med deras ekonomiska möjligheter. De med högre inkomster har råd att bo i områden med bättre skolor, säkrare bostäder och mer tillgång till resurser, medan de med lägre inkomster är begränsade till områden med färre möjligheter och sämre livskvalitet.
Etnisk och kulturell segregation är också vanligt förekommande. Människor har en tendens att bosätta sig i områden där de känner sig mest bekväma och där de kan relatera till sina grannar. Detta kan leda till att grupper av människor med liknande bakgrund och kultur samlas i vissa områden, vilket resulterar i etniska enklaver där det kan vara svårt för personer från andra kulturella bakgrunder att känna sig välkomna eller integrerade.
En annan faktor som bidrar till segregation är brist på utbildning och möjligheter till arbete. När människor inte har tillgång till kvalitetsutbildning och arbetsmöjligheter, kan de fastna i en cykel av fattigdom som gör det svårt att flytta till bättre områden. Detta leder till att socioekonomiska klyftor fördjupas och segregationen förstärks.
Konsekvenserna av segregation är många och påverkar samhället som helhet. En av de mest uppenbara konsekvenserna är bristen på möjligheter för de som lever i segregerade områden. Barn i dessa områden har oftast sämre tillgång till utbildning och hälsovård, vilket minskar deras chanser att lyckas i livet. Dessutom kan segregation leda till ökad social spänning och otrygghet, eftersom olika grupper kan känna sig isolerade eller diskriminerade.
En annan negativ konsekvens av segregation är den ekonomiska obalans som det skapar. Områden som är segregerade har oftast en lägre ekonomisk tillväxt och högre arbetslöshet, vilket i sin tur påverkar hela samhället. Det är svårt att uppnå en sund ekonomi när en stor del av befolkningen saknar tillgång till utbildning och möjligheter till arbete.
Särskilt viktigt är det att förstå att segregation inte bara påverkar de som lever i segregerade områden. Det påverkar också hela samhället genom att skapa en klyfta mellan olika grupper av människor. Detta kan leda till ökad misstänksamhet och fördomar, vilket i sin tur kan skapa spänningar och konflikter.
För att tackla segregationen och dess konsekvenser måste samhället vidta åtgärder på flera olika nivåer. En viktig åtgärd är att förbättra tillgången till utbildning och möjligheter till arbete för alla. Detta innebär att investera i skolor och utbildningssystem i segregerade områden och att skapa program som främjar ekonomisk utveckling och sysselsättning.
För att bekämpa etnisk och kulturell segregation är det viktigt att främja integration och mångfald. Detta kan uppnås genom att skapa mötesplatser och evenemang som främjar samarbete och förståelse mellan olika grupper. Det är också viktigt att bekämpa diskriminering och främja lika möjligheter för alla oavsett bakgrund.
På en mer övergripande nivå måste samhället arbeta för att minska ekonomisk ojämlikhet. Detta kan innebära att införa politik som främjar progressiv beskattning och socialt skyddsnät för de mest sårbara i samhället. Det är också viktigt att se över bostadsmarknaden för att säkerställa att alla har möjlighet att bo i säkra och prisvärda bostäder.
För att minska segregationens negativa påverkan på samhället som helhet måste vi också arbeta med att främja förståelse och respekt mellan olika grupper. Detta kan uppnås genom utbildning och medvetenhetsskapande. Skolor kan spela en viktig roll genom att integrera undervisning om mångfald och inkludering i läroplanen.
Det är också viktigt att uppmuntra samarbete mellan olika grupper och att skapa möjligheter för människor att lära känna varandra. Detta kan göras genom att främja kulturella utbyten, gemensamma projekt och samhällsengagemang.
Sammanfattningsvis är segregation ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Det är en utmaning som kräver ett brett samarbete och engagemang från samhället som helhet. Genom att arbeta för att minska ekonomisk ojämlikhet, främja utbildning och möjligheter till arbete, och främja integration och förståelse kan vi arbeta mot en mer rättvis och inkluderande framtid för alla. Det är en uppgift som kräver tålamod och beslutsamhet, men det är en uppgift som är värd att ta itu med för att skapa en bättre värld för alla.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1
1 Vad är segregation?
Svar xxx
2 Vad är en av de främsta orsakerna till ekonomisk segregation?
Svar xxx
3 Varför kan etnisk och kulturell segregation uppstå?
Svar xxx
4 Vad är en av de negativa konsekvenserna av segregation för barn i segregerade områden?
Svar xxx
5 Vilken ekonomisk obalans kan uppstå i segregerade områden?
Svar xxx
6 Varför påverkar segregation hela samhället, inte bara de som lever i segregerade områden?
Svar xxx
7 Vilka är några åtgärder som föreslås för att bekämpa segregation?
Svar xxx
8 Hur kan skolor bidra till att bekämpa segregation?
Svar xxx
9 Vad är den övergripande målsättningen när det gäller att tackla segregation?
Svar xxx
MOMENT 3 DEL 2 (Mycket stöd) Skriva. Argumentera: Segregation
Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 3. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
SKRIVA ARGUMENTERANDE TEXT
TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
Segregation
Segregation är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Begreppet refererar till den sociala och geografiska uppdelningen av människor baserat på faktorer som etnicitet, ekonomi och utbildning. I en värld som ständigt strävar efter ökad jämlikhet och mångfald är segregation en utmaning som måste förstås och tacklas på ett effektivt sätt. I denna text kommer vi att utforska orsakerna till segregation, dess konsekvenser och möjliga lösningar.
En av de främsta orsakerna till segregation är ekonomisk ojämlikhet. När samhället är präglat av ekonomisk ojämlikhet, tenderar människor att bo i områden som är i linje med deras ekonomiska möjligheter. De med högre inkomster har råd att bo i områden med bättre skolor, säkrare bostäder och mer tillgång till resurser, medan de med lägre inkomster är begränsade till områden med färre möjligheter och sämre livskvalitet.
Etnisk och kulturell segregation är också vanligt förekommande. Människor har en tendens att bosätta sig i områden där de känner sig mest bekväma och där de kan relatera till sina grannar. Detta kan leda till att grupper av människor med liknande bakgrund och kultur samlas i vissa områden, vilket resulterar i etniska enklaver där det kan vara svårt för personer från andra kulturella bakgrunder att känna sig välkomna eller integrerade.
En annan faktor som bidrar till segregation är brist på utbildning och möjligheter till arbete. När människor inte har tillgång till kvalitetsutbildning och arbetsmöjligheter, kan de fastna i en cykel av fattigdom som gör det svårt att flytta till bättre områden. Detta leder till att socioekonomiska klyftor fördjupas och segregationen förstärks.
Konsekvenserna av segregation är många och påverkar samhället som helhet. En av de mest uppenbara konsekvenserna är bristen på möjligheter för de som lever i segregerade områden. Barn i dessa områden har oftast sämre tillgång till utbildning och hälsovård, vilket minskar deras chanser att lyckas i livet. Dessutom kan segregation leda till ökad social spänning och otrygghet, eftersom olika grupper kan känna sig isolerade eller diskriminerade.
En annan negativ konsekvens av segregation är den ekonomiska obalans som det skapar. Områden som är segregerade har oftast en lägre ekonomisk tillväxt och högre arbetslöshet, vilket i sin tur påverkar hela samhället. Det är svårt att uppnå en sund ekonomi när en stor del av befolkningen saknar tillgång till utbildning och möjligheter till arbete.
Särskilt viktigt är det att förstå att segregation inte bara påverkar de som lever i segregerade områden. Det påverkar också hela samhället genom att skapa en klyfta mellan olika grupper av människor. Detta kan leda till ökad misstänksamhet och fördomar, vilket i sin tur kan skapa spänningar och konflikter.
För att tackla segregationen och dess konsekvenser måste samhället vidta åtgärder på flera olika nivåer. En viktig åtgärd är att förbättra tillgången till utbildning och möjligheter till arbete för alla. Detta innebär att investera i skolor och utbildningssystem i segregerade områden och att skapa program som främjar ekonomisk utveckling och sysselsättning.
För att bekämpa etnisk och kulturell segregation är det viktigt att främja integration och mångfald. Detta kan uppnås genom att skapa mötesplatser och evenemang som främjar samarbete och förståelse mellan olika grupper. Det är också viktigt att bekämpa diskriminering och främja lika möjligheter för alla oavsett bakgrund.
På en mer övergripande nivå måste samhället arbeta för att minska ekonomisk ojämlikhet. Detta kan innebära att införa politik som främjar progressiv beskattning och socialt skyddsnät för de mest sårbara i samhället. Det är också viktigt att se över bostadsmarknaden för att säkerställa att alla har möjlighet att bo i säkra och prisvärda bostäder.
För att minska segregationens negativa påverkan på samhället som helhet måste vi också arbeta med att främja förståelse och respekt mellan olika grupper. Detta kan uppnås genom utbildning och medvetenhetsskapande. Skolor kan spela en viktig roll genom att integrera undervisning om mångfald och inkludering i läroplanen.
Det är också viktigt att uppmuntra samarbete mellan olika grupper och att skapa möjligheter för människor att lära känna varandra. Detta kan göras genom att främja kulturella utbyten, gemensamma projekt och samhällsengagemang.
Sammanfattningsvis är segregation ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Det är en utmaning som kräver ett brett samarbete och engagemang från samhället som helhet. Genom att arbeta för att minska ekonomisk ojämlikhet, främja utbildning och möjligheter till arbete, och främja integration och förståelse kan vi arbeta mot en mer rättvis och inkluderande framtid för alla. Det är en uppgift som kräver tålamod och beslutsamhet, men det är en uppgift som är värd att ta itu med för att skapa en bättre värld för alla.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
SKRIVUPPGIFT
Instruktion
Segregation är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Begreppet refererar till den sociala och geografiska uppdelningen av människor baserat på faktorer som etnicitet, ekonomi och utbildning.
På webbplatsen Diskussion pågår en debatt om segregation. Redaktionen ber läsarna bidra med debattinlägg och du bestämmer dig för att medverka. Syftet med debattinlägget är att väcka intresse för frågan och att övertyga läsarna.
TA STÄLLNING till om samhället ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen. PRESENTERA något från artikeln som är relevant för din argumentation. Tänk på att läsarna inte har tagit del av artikeln.
RUBRIK: Segregation Ord:300-700 ord
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Segregation
INLEDNING MED FRÅGA
Segregation innebär xxxx. Ska samhället tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?
SVAR PÅ FRÅGAN
Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?
ARGUMENT 1
För det första. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 1
I artikeln Segregation av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx
ARGUMENT 2
För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 2
xxxx
AVSLUT
Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen.
Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om
Xxxx
Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.
Xxxx
MOMENT 3 DEL 3 (Mycket stöd) Tala. Argumentera: Segregation
Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
HÅLLA TAL
TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
Segregation
Segregation är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Begreppet refererar till den sociala och geografiska uppdelningen av människor baserat på faktorer som etnicitet, ekonomi och utbildning. I en värld som ständigt strävar efter ökad jämlikhet och mångfald är segregation en utmaning som måste förstås och tacklas på ett effektivt sätt. I denna text kommer vi att utforska orsakerna till segregation, dess konsekvenser och möjliga lösningar.
En av de främsta orsakerna till segregation är ekonomisk ojämlikhet. När samhället är präglat av ekonomisk ojämlikhet, tenderar människor att bo i områden som är i linje med deras ekonomiska möjligheter. De med högre inkomster har råd att bo i områden med bättre skolor, säkrare bostäder och mer tillgång till resurser, medan de med lägre inkomster är begränsade till områden med färre möjligheter och sämre livskvalitet.
Etnisk och kulturell segregation är också vanligt förekommande. Människor har en tendens att bosätta sig i områden där de känner sig mest bekväma och där de kan relatera till sina grannar. Detta kan leda till att grupper av människor med liknande bakgrund och kultur samlas i vissa områden, vilket resulterar i etniska enklaver där det kan vara svårt för personer från andra kulturella bakgrunder att känna sig välkomna eller integrerade.
En annan faktor som bidrar till segregation är brist på utbildning och möjligheter till arbete. När människor inte har tillgång till kvalitetsutbildning och arbetsmöjligheter, kan de fastna i en cykel av fattigdom som gör det svårt att flytta till bättre områden. Detta leder till att socioekonomiska klyftor fördjupas och segregationen förstärks.
Konsekvenserna av segregation är många och påverkar samhället som helhet. En av de mest uppenbara konsekvenserna är bristen på möjligheter för de som lever i segregerade områden. Barn i dessa områden har oftast sämre tillgång till utbildning och hälsovård, vilket minskar deras chanser att lyckas i livet. Dessutom kan segregation leda till ökad social spänning och otrygghet, eftersom olika grupper kan känna sig isolerade eller diskriminerade.
En annan negativ konsekvens av segregation är den ekonomiska obalans som det skapar. Områden som är segregerade har oftast en lägre ekonomisk tillväxt och högre arbetslöshet, vilket i sin tur påverkar hela samhället. Det är svårt att uppnå en sund ekonomi när en stor del av befolkningen saknar tillgång till utbildning och möjligheter till arbete.
Särskilt viktigt är det att förstå att segregation inte bara påverkar de som lever i segregerade områden. Det påverkar också hela samhället genom att skapa en klyfta mellan olika grupper av människor. Detta kan leda till ökad misstänksamhet och fördomar, vilket i sin tur kan skapa spänningar och konflikter.
För att tackla segregationen och dess konsekvenser måste samhället vidta åtgärder på flera olika nivåer. En viktig åtgärd är att förbättra tillgången till utbildning och möjligheter till arbete för alla. Detta innebär att investera i skolor och utbildningssystem i segregerade områden och att skapa program som främjar ekonomisk utveckling och sysselsättning.
För att bekämpa etnisk och kulturell segregation är det viktigt att främja integration och mångfald. Detta kan uppnås genom att skapa mötesplatser och evenemang som främjar samarbete och förståelse mellan olika grupper. Det är också viktigt att bekämpa diskriminering och främja lika möjligheter för alla oavsett bakgrund.
På en mer övergripande nivå måste samhället arbeta för att minska ekonomisk ojämlikhet. Detta kan innebära att införa politik som främjar progressiv beskattning och socialt skyddsnät för de mest sårbara i samhället. Det är också viktigt att se över bostadsmarknaden för att säkerställa att alla har möjlighet att bo i säkra och prisvärda bostäder.
För att minska segregationens negativa påverkan på samhället som helhet måste vi också arbeta med att främja förståelse och respekt mellan olika grupper. Detta kan uppnås genom utbildning och medvetenhetsskapande. Skolor kan spela en viktig roll genom att integrera undervisning om mångfald och inkludering i läroplanen.
Det är också viktigt att uppmuntra samarbete mellan olika grupper och att skapa möjligheter för människor att lära känna varandra. Detta kan göras genom att främja kulturella utbyten, gemensamma projekt och samhällsengagemang.
Sammanfattningsvis är segregation ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Det är en utmaning som kräver ett brett samarbete och engagemang från samhället som helhet. Genom att arbeta för att minska ekonomisk ojämlikhet, främja utbildning och möjligheter till arbete, och främja integration och förståelse kan vi arbeta mot en mer rättvis och inkluderande framtid för alla. Det är en uppgift som kräver tålamod och beslutsamhet, men det är en uppgift som är värd att ta itu med för att skapa en bättre värld för alla.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
TALUPPGIFT
Detta ska du göra
Din uppgift är att hålla ett tal inom temat segregation. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla:
- En presentation av det ämne du har valt inom temat
- Utveckling av dina påståenden.
- Presentationstekniska hjälpmedel, till exempel bilder.
- Källhänvisning. Tydligt formulerad inledning och avslut.
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Segregation
INLEDNING MED FRÅGA
Segregation innebär xxxx. Ska samhället tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?
SVAR PÅ FRÅGAN
Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?
ARGUMENT 1
För det första. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 1
I artikeln Segregation av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx
ARGUMENT 2
För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 2
xxxx
AVSLUT
Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen.
Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om
Xxxx
Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.
Xxxx
4. MOMENT Centralt innehåll: 1, 2, 3 och 4
MOMENT 4 DEL 1 (Mindre stöd) Argumentera: Jämställdhet
Centralt innehåll: ---
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
LÄS TEXTER 1-1
TEXT 1 AV 1
Jämställdhet
Jämställdhet är ett viktigt och nödvändigt mål i dagens samhälle. Det handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Jämställdhet innebär att män och kvinnor ska behandlas lika och ha samma möjligheter till utbildning, arbete, och deltagande i samhället. Men jämställdhet handlar inte bara om att rätta till ojämlika villkor mellan könen, det handlar också om att ifrågasätta och ändra de fördomar och normer som bidrar till ojämlikhet.
I dagens samhälle har vi gjort framsteg när det gäller jämställdhet, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Det är viktigt att fortsätta kämpa för jämställdhet eftersom det inte bara är rättvist, det är också bra för samhället som helhet.
En av de viktigaste aspekterna av jämställdhet är ekonomisk jämställdhet. Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt mindre än män, och detta beror delvis på att de ofta har lägre löner i yrken som traditionellt anses vara "kvinnoyrken". Det är också vanligt att kvinnor tar ett större ansvar för hushållsarbete och omsorgsarbete, vilket kan hindra dem från att satsa fullt ut på sina karriärer. För att uppnå ekonomisk jämställdhet måste vi se till att kvinnor har samma möjligheter som män att välja sin karriär och att få samma lön för likvärdigt arbete.
För att främja jämställdhet i arbetslivet är det viktigt att företag och organisationer aktivt arbetar för att skapa en arbetsmiljö där alla kan trivas och utvecklas. Det handlar inte bara om att ha en jämställd könsfördelning bland de anställda, utan också om att skapa en kultur där alla känner sig respekterade och inkluderade oavsett kön. Det är också viktigt att erbjuda föräldraledighet och möjligheter till flexibla arbetstider för att underlätta för både kvinnor och män att kombinera arbete och familjeliv.
I skolan är det också viktigt att främja jämställdhet. Det innebär att se till att alla elever, oavsett kön, har samma möjligheter att lära sig och utvecklas. Det handlar också om att undervisa eleverna om jämställdhet och att ifrågasätta de könsmönster och stereotyper som kan påverka deras syn på sig själva och andra. Genom att inkludera jämställdhetsperspektivet i skolundervisningen kan vi bidra till att forma en mer jämställd framtid.
För att uppnå jämställdhet är det också viktigt att arbeta för att förändra de fördomar och normer som bidrar till ojämlikhet. Det handlar om att ifrågasätta könsstereotyper och att uppmuntra till att båda kön kan vara vilka de vill vara. Det handlar också om att bekämpa våld och trakasserier mot kvinnor, som är ett alltför vanligt problem i dagens samhälle. Vi måste göra det tydligt att våld och trakasserier aldrig är acceptabla och att offren aldrig ska klandras.
Jämställdhet handlar också om att se till att kvinnor har samma politiska möjligheter som män. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i politiken, både i Sverige och i många andra länder. Det är viktigt att kvinnor har möjlighet att vara med och fatta beslut som påverkar deras liv. Det handlar också om att se till att kvinnor har möjlighet att delta i fredsprocesser och konfliktlösning, eftersom deras perspektiv ofta är viktiga för att uppnå hållbar fred.
När vi talar om jämställdhet är det också viktigt att inkludera alla kvinnor, oavsett deras etniska bakgrund, sexuell läggning, eller funktionshinder. Vissa kvinnor kan vara extra utsatta för diskriminering och ojämlikhet, och det är viktigt att vi arbetar för att inkludera och stödja dem.
Jämställdhet är inte bara en fråga om rättvisa, det är också en fråga om att skapa ett bättre samhälle för alla. Studier visar att jämställda samhällen har lägre nivåer av fattigdom, bättre hälsa och utbildning, och ökad ekonomisk tillväxt. När alla människor har samma möjligheter att bidra till samhället, gynnas samhället som helhet.
Men att uppnå jämställdhet är inte en enkel uppgift. Det kräver arbete och engagemang från alla samhällets nivåer, från regeringen till individen. Det handlar om att ändra strukturer och attityder som har funnits i århundraden. Men det är en uppgift som är värd att satsa på, eftersom jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och en nyckel till att skapa en rättvisare och mer hållbar värld.
För att uppnå jämställdhet är det viktigt att vi fortsätter att arbeta tillsammans och att vi inte ger upp när det blir svårt. Det handlar om att utbilda oss själva och andra om jämställdhet, att stödja organisationer och initiativ som arbetar för jämställdhet, och att vara medvetna om de val vi gör i våra egna liv och hur de påverkar jämställdheten. Det handlar också om att lyssna på kvinnor och deras erfarenheter och att vara beredda att ändra våra egna attityder och beteenden.
I dagens samhälle är det viktigt att vi fortsätter att driva frågan om jämställdhet högt upp på agendan. Vi har gjort framsteg, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Men genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en värld där alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter att leva ett fritt och rättvist liv. Det är en värld som vi alla borde sträva efter att uppnå.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1
1 Vad handlar jämställdhet om?
Svar xxx
2 Vad är ekonomisk jämställdhet?
Svar xxx
3 Varför är det viktigt att företag och organisationer arbetar för att främja jämställdhet?
Svar xxx
4 Vad kan skolan göra för att främja jämställdhet?
Svar xxx
5 Varför är det viktigt att inkludera alla kvinnor, oavsett deras bakgrund?
Svar xxx
6 Vad visar studier om jämställda samhällen?
Svar xxx
7 Vad krävs för att uppnå jämställdhet?
Svar xxx
8 Varför är det viktigt att driva frågan om jämställdhet högt upp på agendan?
Svar xxx
9 Vilken typ av samhälle kan vi skapa genom att arbeta för jämställdhet?
Svar xxx
MOMENT 4 DEL 2 (Mindre stöd stöd) Skriva. Argumentera: Jämställdhet
Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 3. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
SKRIVA ARGUMENTERANDE TEXT
TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
Jämställdhet
Jämställdhet är ett viktigt och nödvändigt mål i dagens samhälle. Det handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Jämställdhet innebär att män och kvinnor ska behandlas lika och ha samma möjligheter till utbildning, arbete, och deltagande i samhället. Men jämställdhet handlar inte bara om att rätta till ojämlika villkor mellan könen, det handlar också om att ifrågasätta och ändra de fördomar och normer som bidrar till ojämlikhet.
I dagens samhälle har vi gjort framsteg när det gäller jämställdhet, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Det är viktigt att fortsätta kämpa för jämställdhet eftersom det inte bara är rättvist, det är också bra för samhället som helhet.
En av de viktigaste aspekterna av jämställdhet är ekonomisk jämställdhet. Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt mindre än män, och detta beror delvis på att de ofta har lägre löner i yrken som traditionellt anses vara "kvinnoyrken". Det är också vanligt att kvinnor tar ett större ansvar för hushållsarbete och omsorgsarbete, vilket kan hindra dem från att satsa fullt ut på sina karriärer. För att uppnå ekonomisk jämställdhet måste vi se till att kvinnor har samma möjligheter som män att välja sin karriär och att få samma lön för likvärdigt arbete.
För att främja jämställdhet i arbetslivet är det viktigt att företag och organisationer aktivt arbetar för att skapa en arbetsmiljö där alla kan trivas och utvecklas. Det handlar inte bara om att ha en jämställd könsfördelning bland de anställda, utan också om att skapa en kultur där alla känner sig respekterade och inkluderade oavsett kön. Det är också viktigt att erbjuda föräldraledighet och möjligheter till flexibla arbetstider för att underlätta för både kvinnor och män att kombinera arbete och familjeliv.
I skolan är det också viktigt att främja jämställdhet. Det innebär att se till att alla elever, oavsett kön, har samma möjligheter att lära sig och utvecklas. Det handlar också om att undervisa eleverna om jämställdhet och att ifrågasätta de könsmönster och stereotyper som kan påverka deras syn på sig själva och andra. Genom att inkludera jämställdhetsperspektivet i skolundervisningen kan vi bidra till att forma en mer jämställd framtid.
För att uppnå jämställdhet är det också viktigt att arbeta för att förändra de fördomar och normer som bidrar till ojämlikhet. Det handlar om att ifrågasätta könsstereotyper och att uppmuntra till att båda kön kan vara vilka de vill vara. Det handlar också om att bekämpa våld och trakasserier mot kvinnor, som är ett alltför vanligt problem i dagens samhälle. Vi måste göra det tydligt att våld och trakasserier aldrig är acceptabla och att offren aldrig ska klandras.
Jämställdhet handlar också om att se till att kvinnor har samma politiska möjligheter som män. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i politiken, både i Sverige och i många andra länder. Det är viktigt att kvinnor har möjlighet att vara med och fatta beslut som påverkar deras liv. Det handlar också om att se till att kvinnor har möjlighet att delta i fredsprocesser och konfliktlösning, eftersom deras perspektiv ofta är viktiga för att uppnå hållbar fred.
När vi talar om jämställdhet är det också viktigt att inkludera alla kvinnor, oavsett deras etniska bakgrund, sexuell läggning, eller funktionshinder. Vissa kvinnor kan vara extra utsatta för diskriminering och ojämlikhet, och det är viktigt att vi arbetar för att inkludera och stödja dem.
Jämställdhet är inte bara en fråga om rättvisa, det är också en fråga om att skapa ett bättre samhälle för alla. Studier visar att jämställda samhällen har lägre nivåer av fattigdom, bättre hälsa och utbildning, och ökad ekonomisk tillväxt. När alla människor har samma möjligheter att bidra till samhället, gynnas samhället som helhet.
Men att uppnå jämställdhet är inte en enkel uppgift. Det kräver arbete och engagemang från alla samhällets nivåer, från regeringen till individen. Det handlar om att ändra strukturer och attityder som har funnits i århundraden. Men det är en uppgift som är värd att satsa på, eftersom jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och en nyckel till att skapa en rättvisare och mer hållbar värld.
För att uppnå jämställdhet är det viktigt att vi fortsätter att arbeta tillsammans och att vi inte ger upp när det blir svårt. Det handlar om att utbilda oss själva och andra om jämställdhet, att stödja organisationer och initiativ som arbetar för jämställdhet, och att vara medvetna om de val vi gör i våra egna liv och hur de påverkar jämställdheten. Det handlar också om att lyssna på kvinnor och deras erfarenheter och att vara beredda att ändra våra egna attityder och beteenden.
I dagens samhälle är det viktigt att vi fortsätter att driva frågan om jämställdhet högt upp på agendan. Vi har gjort framsteg, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Men genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en värld där alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter att leva ett fritt och rättvist liv. Det är en värld som vi alla borde sträva efter att uppnå.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
SKRIVUPPGIFT
Instruktion
Jämställdhet handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund.
På webbplatsen Diskussion pågår en debatt om jämställdhet. Redaktionen ber läsarna bidra med debattinlägg och du bestämmer dig för att medverka. Syftet med debattinlägget är att väcka intresse för frågan och att övertyga läsarna.
TA STÄLLNING till om samhället ska arbeta med att främja jämstlldhet eller inte. PRESENTERA något från artikeln som är relevant för din argumentation. Tänk på att läsarna inte har tagit del av artikeln.
RUBRIK: Jämställdhet Ord:300-700 ord
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Jämställdhet
INLEDNING MED FRÅGA
Jämställdhet innebär xxxx. Ska samhället arbeta med att främja jämställdhet eller inte?
SVAR PÅ FRÅGAN
Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet
ARGUMENT 1
För det första. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 1
I artikeln Jämställdhet av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx
ARGUMENT 2
För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 2
xxxx
AVSLUT
Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet.
Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om
Xxxx
Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.
Xxxx
MOMENT 4 DEL 3 (Mindre stöd) Tala. Argumentera: Jämställdhet
Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen
HÅLLA TAL
TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN
TEXT 1 AV 1
Jämställdhet
Jämställdhet är ett viktigt och nödvändigt mål i dagens samhälle. Det handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Jämställdhet innebär att män och kvinnor ska behandlas lika och ha samma möjligheter till utbildning, arbete, och deltagande i samhället. Men jämställdhet handlar inte bara om att rätta till ojämlika villkor mellan könen, det handlar också om att ifrågasätta och ändra de fördomar och normer som bidrar till ojämlikhet.
I dagens samhälle har vi gjort framsteg när det gäller jämställdhet, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Det är viktigt att fortsätta kämpa för jämställdhet eftersom det inte bara är rättvist, det är också bra för samhället som helhet.
En av de viktigaste aspekterna av jämställdhet är ekonomisk jämställdhet. Kvinnor tjänar fortfarande i genomsnitt mindre än män, och detta beror delvis på att de ofta har lägre löner i yrken som traditionellt anses vara "kvinnoyrken". Det är också vanligt att kvinnor tar ett större ansvar för hushållsarbete och omsorgsarbete, vilket kan hindra dem från att satsa fullt ut på sina karriärer. För att uppnå ekonomisk jämställdhet måste vi se till att kvinnor har samma möjligheter som män att välja sin karriär och att få samma lön för likvärdigt arbete.
För att främja jämställdhet i arbetslivet är det viktigt att företag och organisationer aktivt arbetar för att skapa en arbetsmiljö där alla kan trivas och utvecklas. Det handlar inte bara om att ha en jämställd könsfördelning bland de anställda, utan också om att skapa en kultur där alla känner sig respekterade och inkluderade oavsett kön. Det är också viktigt att erbjuda föräldraledighet och möjligheter till flexibla arbetstider för att underlätta för både kvinnor och män att kombinera arbete och familjeliv.
I skolan är det också viktigt att främja jämställdhet. Det innebär att se till att alla elever, oavsett kön, har samma möjligheter att lära sig och utvecklas. Det handlar också om att undervisa eleverna om jämställdhet och att ifrågasätta de könsmönster och stereotyper som kan påverka deras syn på sig själva och andra. Genom att inkludera jämställdhetsperspektivet i skolundervisningen kan vi bidra till att forma en mer jämställd framtid.
För att uppnå jämställdhet är det också viktigt att arbeta för att förändra de fördomar och normer som bidrar till ojämlikhet. Det handlar om att ifrågasätta könsstereotyper och att uppmuntra till att båda kön kan vara vilka de vill vara. Det handlar också om att bekämpa våld och trakasserier mot kvinnor, som är ett alltför vanligt problem i dagens samhälle. Vi måste göra det tydligt att våld och trakasserier aldrig är acceptabla och att offren aldrig ska klandras.
Jämställdhet handlar också om att se till att kvinnor har samma politiska möjligheter som män. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i politiken, både i Sverige och i många andra länder. Det är viktigt att kvinnor har möjlighet att vara med och fatta beslut som påverkar deras liv. Det handlar också om att se till att kvinnor har möjlighet att delta i fredsprocesser och konfliktlösning, eftersom deras perspektiv ofta är viktiga för att uppnå hållbar fred.
När vi talar om jämställdhet är det också viktigt att inkludera alla kvinnor, oavsett deras etniska bakgrund, sexuell läggning, eller funktionshinder. Vissa kvinnor kan vara extra utsatta för diskriminering och ojämlikhet, och det är viktigt att vi arbetar för att inkludera och stödja dem.
Jämställdhet är inte bara en fråga om rättvisa, det är också en fråga om att skapa ett bättre samhälle för alla. Studier visar att jämställda samhällen har lägre nivåer av fattigdom, bättre hälsa och utbildning, och ökad ekonomisk tillväxt. När alla människor har samma möjligheter att bidra till samhället, gynnas samhället som helhet.
Men att uppnå jämställdhet är inte en enkel uppgift. Det kräver arbete och engagemang från alla samhällets nivåer, från regeringen till individen. Det handlar om att ändra strukturer och attityder som har funnits i århundraden. Men det är en uppgift som är värd att satsa på, eftersom jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och en nyckel till att skapa en rättvisare och mer hållbar värld.
För att uppnå jämställdhet är det viktigt att vi fortsätter att arbeta tillsammans och att vi inte ger upp när det blir svårt. Det handlar om att utbilda oss själva och andra om jämställdhet, att stödja organisationer och initiativ som arbetar för jämställdhet, och att vara medvetna om de val vi gör i våra egna liv och hur de påverkar jämställdheten. Det handlar också om att lyssna på kvinnor och deras erfarenheter och att vara beredda att ändra våra egna attityder och beteenden.
I dagens samhälle är det viktigt att vi fortsätter att driva frågan om jämställdhet högt upp på agendan. Vi har gjort framsteg, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Men genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en värld där alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter att leva ett fritt och rättvist liv. Det är en värld som vi alla borde sträva efter att uppnå.
Ursula Fetisova
Lunds Tidning, 2023-10-05
TALUPPGIFT
Detta ska du göra
Din uppgift är att hålla ett tal inom temat jämställdhet. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla:
- En presentation av det ämne du har valt inom temat
- Utveckling av dina påståenden.
- Presentationstekniska hjälpmedel, till exempel bilder.
- Källhänvisning. Tydligt formulerad inledning och avslut.
Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan
SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
RUBRIK
Jämställdhet
INLEDNING MED FRÅGA
Jämställdhet innebär xxxx. Ska samhället arbeta med att främja jämställdhet eller inte?
SVAR PÅ FRÅGAN
Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet
ARGUMENT 1
För det första. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 1
I artikeln Jämställdhet av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx
ARGUMENT 2
För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx
BEVIS FÖR ARGUMENT 2
xxxx
AVSLUT
Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet.
Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...
SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"
Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om
Xxxx
Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.
Xxxx
Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.
Xxxx
Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.
Xxxx
Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.
Xxxx