Sve 1

LÄS BOK OCH SKRIV LÄSLOGG

Centralt innehåll: SVE: Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. SVA: Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar.


Bokläsningen pågår parallellt med moment och seminarier. Läsloggen lämnas in när läraren ber om det.


LÄS BOK OCH SKRIV LÄSLOGG


En läslogg är här en sammanfattning av kapitlena du har läst i boken du valt. När du skriver en läslogg till ett kapitel kan du skriva om vad som händer, vad du tyckte om kapitlet och vad du lärde dig av det. Det finns flera olika sätt att skriva en läslogg på men det viktigaste är att du skriver ner dina tankar och reflektioner om boken.


Bokens titel och författare

Xxxx xxx


Läslogg till kapitel 1 och ordlista.

Xxxx xxx


Läslogg till kapitel 2 och ordlista.

Xxxx xxx


Läslogg till kapitel 3 och ordlista, etc

Xxxx xxx



..................

ANDRA LÄSSTRATEGIER DU KAN ANVÄNDA:
(Källa: Skolforskningsinstitutet)

1. STRATEGIER FÖR ATT BÄTTRE KOMMA IHÅG VAD DU HAR LÄST:

Aktivt lyssnande

Aktivt lyssnande kan göra det lättare för dig att hämta information från texten och fungerar som en memoreringsstrategi genom att du lättare kommer ihåg vad texten handlar om.


Läsa högt

Att läsa högt innebär att du använder din röst för att ljuda ut orden i texten för dig själv eller för någon annan. Härigenom kan du eventuellt lättare komma ihåg innehållet och identifiera relevant information.


Läsa om

Att läsa om används till exempel om du vid första genomläsningen hade bristande koncentration eller om texten hade en hög svårighetsgrad.


Stryka under

Stryka under innebär att markera information i texten.. Syftet är att hämta information och komma ihåg det som man har läst


Återberätta

Återberätta är en lässtrategi där du repeterar mer eller mindre exakt informationen från texten för att se vad hen kommer ihåg


2. STRATEGIER FÖR ATT GÖRA INNEHÅLLET MER MENINGSFULLT

Aktivera bakgrundskunskap

Syftet med att aktivera bakgrundskunskap är att koppla textinnehållet till tidigare kunskaper och läserfarenheter. Genom att aktivera bakgrundskunskap kan du mentalt använda idéer samt dra slutsatser som inte är tydligt angivna i texten för att skapa mening av texten du läser och försöka förstå det författaren önskar förmedla genom texten.


Finna luckor och göra inferenser (skapa sammanhang)

Att finna luckor och göra inferenser innebär att läsa mellan raderna medan man drar slutsatser som inte är tydligt angivna i texten.


3. STRATEGIER FÖR ATT KONTROLLERA ATT DU FÖRSTÅTT DET DU HAR LÄST.

Klargöra

Att klargöra innebär att reda ut oklarheter eller okända delar i en text. Det kan vara okända ord, meningar, avsnitt eller begrepp i texten.


Ställa och besvara frågor

Detta är en strategi där du formulerar frågor om viktiga saker i texten eller om saker som är oklara för dig under tiden som du läser. Du ställer till exempel frågor om vad, när, vem och varför till texten. Efter att du läst färdigt texten och lagt undan den försöker du besvara frågorna för att kontrollera att du förstått texten


Viktiga delar

Att fokusera på viktiga delar är en strategi som används för utvärdering av texten, där du är medveten om den del av texten som är mest meningsfull och relevant för uppgiften.


MOMENT 1 DEL 1 (Mycket stöd) Läsa. Resonera: Uppfostran

Centralt innehåll: ---


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


LÄS TEXTER 1-1


TEXT 1 AV 1


Ordlista

Ansvarsfull - att ta ansvar för sina handlingar.

Konsekvenser - resultat eller följder av en handling.

Värderingar - vad man tycker är viktigt i livet.

Respekt - att visa hänsyn och omtanke för andra.

Självförtroende - att tro på sig själv och sina förmågor.

Konsekvent - att vara tydlig och inte ändra sig hela tiden.




Uppfostran: Att Forma Framtidens Vuxna 600 ord


Uppfostran är en viktig del av att växa upp och bli en ansvarsfull vuxen. Det handlar om hur föräldrar och andra vuxna lär barn vad som är rätt och fel, hur man beter sig och hur man tar hand om sig själv och andra. Uppfostran kan ske på många olika sätt och det finns inget "rätt" sätt som fungerar för alla familjer. Det viktigaste är att visa kärlek och respekt för barnet, samtidigt som man sätter gränser och lär ut viktiga värderingar.


En viktig del av uppfostran är att lära barn vad som är rätt och fel. Detta kan göras genom att sätta regler och förklara varför dessa regler är viktiga. Till exempel kan föräldrar säga till sina barn att de inte får slåss eftersom det kan skada andra och att man måste vara snäll mot sina vänner. Genom att förklara konsekvenserna av dåligt beteende kan barnen förstå varför det är viktigt att följa reglerna.


En annan viktig del av uppfostran är att sätta gränser. Det innebär att föräldrar bestämmer vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Om ett barn bryter mot en regel, kan föräldrarna bestämma en lämplig konsekvens. Detta kan vara allt från att ta bort en favoritleksak till att barnet inte får titta på TV på en vecka. Genom att sätta gränser och konsekvenser lär sig barnen att det finns resultat av deras handlingar, vilket hjälper dem att fatta bättre beslut i framtiden.


Kärlek och stöd är också mycket viktigt i uppfostran. Barn behöver känna sig älskade och uppskattade för att växa upp med självförtroende. Föräldrar kan visa kärlek på många sätt, till exempel genom att krama sina barn, säga att de älskar dem, och spendera tid tillsammans. När barn känner sig trygga och älskade, är de mer benägna att lyssna på sina föräldrar och följa deras råd.


Kommunikation är en annan nyckel till framgångsrik uppfostran. Föräldrar bör prata med sina barn om deras känslor och uppmuntra dem att uttrycka sig. Genom att lyssna på sina barn och visa att deras åsikter är viktiga, bygger föräldrar en stark relation med sina barn. Detta gör det lättare för barnen att komma till sina föräldrar med problem eller frågor.


Det är också viktigt att föräldrar är bra förebilder för sina barn. Barn lär sig mycket genom att titta på sina föräldrar och andra vuxna i deras liv. Om föräldrarna visar bra beteende, till exempel genom att vara artiga, ärliga och hjälpsamma, är det troligt att barnen kommer att följa deras exempel. Å andra sidan, om föräldrarna beter sig dåligt, är det stor chans att barnen kommer att göra detsamma.


Slutligen, är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran. Om föräldrar ändrar reglerna hela tiden eller inte följer upp med konsekvenser, kan barnen bli förvirrade och inte veta vad som förväntas av dem. Genom att vara konsekvent, vet barnen vad som gäller och vad som händer om de inte följer reglerna.


Uppfostran är en komplex och utmanande uppgift, men med kärlek, respekt och konsekvens kan föräldrar hjälpa sina barn att växa upp till lyckliga och ansvarsfulla vuxna.


------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1

1 Varför är det viktigt att förklara konsekvenserna av dåligt beteende för barn?

Svar xxx

2 Hur kan föräldrar visa kärlek och stöd till sina barn?

Svar xxx

3 Vad innebär det att sätta gränser i uppfostran?

Svar xxx

4 Varför är kommunikation en nyckel till framgångsrik uppfostran?

Svar xxx

5 Hur påverkar föräldrars beteende sina barns beteende?

Svar xxx

6 Varför är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran?

Svar xxx



MOMENT 1 DEL 2 (Mycket stöd) Skriva. Resonera: Uppfostran


Skriva resonerande text

Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen



TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


Uppfostran: Att Forma Framtidens Vuxna 600 ord


Uppfostran är en viktig del av att växa upp och bli en ansvarsfull vuxen. Det handlar om hur föräldrar och andra vuxna lär barn vad som är rätt och fel, hur man beter sig och hur man tar hand om sig själv och andra. Uppfostran kan ske på många olika sätt och det finns inget "rätt" sätt som fungerar för alla familjer. Det viktigaste är att visa kärlek och respekt för barnet, samtidigt som man sätter gränser och lär ut viktiga värderingar.


En viktig del av uppfostran är att lära barn vad som är rätt och fel. Detta kan göras genom att sätta regler och förklara varför dessa regler är viktiga. Till exempel kan föräldrar säga till sina barn att de inte får slåss eftersom det kan skada andra och att man måste vara snäll mot sina vänner. Genom att förklara konsekvenserna av dåligt beteende kan barnen förstå varför det är viktigt att följa reglerna.


En annan viktig del av uppfostran är att sätta gränser. Det innebär att föräldrar bestämmer vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Om ett barn bryter mot en regel, kan föräldrarna bestämma en lämplig konsekvens. Detta kan vara allt från att ta bort en favoritleksak till att barnet inte får titta på TV på en vecka. Genom att sätta gränser och konsekvenser lär sig barnen att det finns resultat av deras handlingar, vilket hjälper dem att fatta bättre beslut i framtiden.


Kärlek och stöd är också mycket viktigt i uppfostran. Barn behöver känna sig älskade och uppskattade för att växa upp med självförtroende. Föräldrar kan visa kärlek på många sätt, till exempel genom att krama sina barn, säga att de älskar dem, och spendera tid tillsammans. När barn känner sig trygga och älskade, är de mer benägna att lyssna på sina föräldrar och följa deras råd.


Kommunikation är en annan nyckel till framgångsrik uppfostran. Föräldrar bör prata med sina barn om deras känslor och uppmuntra dem att uttrycka sig. Genom att lyssna på sina barn och visa att deras åsikter är viktiga, bygger föräldrar en stark relation med sina barn. Detta gör det lättare för barnen att komma till sina föräldrar med problem eller frågor.


Det är också viktigt att föräldrar är bra förebilder för sina barn. Barn lär sig mycket genom att titta på sina föräldrar och andra vuxna i deras liv. Om föräldrarna visar bra beteende, till exempel genom att vara artiga, ärliga och hjälpsamma, är det troligt att barnen kommer att följa deras exempel. Å andra sidan, om föräldrarna beter sig dåligt, är det stor chans att barnen kommer att göra detsamma.


Slutligen, är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran. Om föräldrar ändrar reglerna hela tiden eller inte följer upp med konsekvenser, kan barnen bli förvirrade och inte veta vad som förväntas av dem. Genom att vara konsekvent, vet barnen vad som gäller och vad som händer om de inte följer reglerna.


Uppfostran är en komplex och utmanande uppgift, men med kärlek, respekt och konsekvens kan föräldrar hjälpa sina barn att växa upp till lyckliga och ansvarsfulla vuxna.


------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




SKRIVUPPGIFT

Instruktioner

Uppfostran är en central och komplex del av människors liv. Det är processen genom vilken vi formar och utvecklar våra barn och ungdomar till att bli ansvarstagande och välinformerade individer som kan fungera framgångsrikt i samhället.


På webbplatsen hej.nu diskuteras känslor och redaktionen efterfrågar inlägg. Du bestämmer dig för att bidra. Syftet är att väcka intresse och att ge läsarna perspektiv på ämnet.


Skriv ditt inlägg. BESKKRIV syftet med uppfostran. DISKUTERA varför uppfostran tycks fascinera oss. PRESENTERA något från artikeln du läst som är relevant för din diskussion. Tänk på att dina läsare inte har läst artikeln.


Rubrik: Uppfostran



Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan



SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Xxxx


INLEDNING MED FRÅGA

Syftet med uppfostran är xxxx. Varför tycks uppfostran fascinera oss?


ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS

Uppfostran tycks fascinera oss eftersom xxxxx


BEVIS

I artikeln Uppfostran (Lunds Tidning. 2023-10-25) skriver Ursula Fetisova att xxx


ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS

Dessutom tycks uppfostran fascinera oss eftersom xxxxx


BEVIS

xxx


SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)

Jag har med exempel visat varför uppfostran tycks fascinera oss. Min slutsats är xxx






Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.

Xxxx

Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.

Xxxx


I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.

Xxxx

I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.

Xxxx


MOMENT 1 DEL 3 (Mycket stöd) Tala. Resonera: Uppfostran

Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. ---


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


HÅLLA TAL


TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


Uppfostran: Att Forma Framtidens Vuxna 600 ord


Uppfostran är en viktig del av att växa upp och bli en ansvarsfull vuxen. Det handlar om hur föräldrar och andra vuxna lär barn vad som är rätt och fel, hur man beter sig och hur man tar hand om sig själv och andra. Uppfostran kan ske på många olika sätt och det finns inget "rätt" sätt som fungerar för alla familjer. Det viktigaste är att visa kärlek och respekt för barnet, samtidigt som man sätter gränser och lär ut viktiga värderingar.


En viktig del av uppfostran är att lära barn vad som är rätt och fel. Detta kan göras genom att sätta regler och förklara varför dessa regler är viktiga. Till exempel kan föräldrar säga till sina barn att de inte får slåss eftersom det kan skada andra och att man måste vara snäll mot sina vänner. Genom att förklara konsekvenserna av dåligt beteende kan barnen förstå varför det är viktigt att följa reglerna.


En annan viktig del av uppfostran är att sätta gränser. Det innebär att föräldrar bestämmer vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Om ett barn bryter mot en regel, kan föräldrarna bestämma en lämplig konsekvens. Detta kan vara allt från att ta bort en favoritleksak till att barnet inte får titta på TV på en vecka. Genom att sätta gränser och konsekvenser lär sig barnen att det finns resultat av deras handlingar, vilket hjälper dem att fatta bättre beslut i framtiden.


Kärlek och stöd är också mycket viktigt i uppfostran. Barn behöver känna sig älskade och uppskattade för att växa upp med självförtroende. Föräldrar kan visa kärlek på många sätt, till exempel genom att krama sina barn, säga att de älskar dem, och spendera tid tillsammans. När barn känner sig trygga och älskade, är de mer benägna att lyssna på sina föräldrar och följa deras råd.


Kommunikation är en annan nyckel till framgångsrik uppfostran. Föräldrar bör prata med sina barn om deras känslor och uppmuntra dem att uttrycka sig. Genom att lyssna på sina barn och visa att deras åsikter är viktiga, bygger föräldrar en stark relation med sina barn. Detta gör det lättare för barnen att komma till sina föräldrar med problem eller frågor.


Det är också viktigt att föräldrar är bra förebilder för sina barn. Barn lär sig mycket genom att titta på sina föräldrar och andra vuxna i deras liv. Om föräldrarna visar bra beteende, till exempel genom att vara artiga, ärliga och hjälpsamma, är det troligt att barnen kommer att följa deras exempel. Å andra sidan, om föräldrarna beter sig dåligt, är det stor chans att barnen kommer att göra detsamma.


Slutligen, är det viktigt att vara konsekvent i sin uppfostran. Om föräldrar ändrar reglerna hela tiden eller inte följer upp med konsekvenser, kan barnen bli förvirrade och inte veta vad som förväntas av dem. Genom att vara konsekvent, vet barnen vad som gäller och vad som händer om de inte följer reglerna.


Uppfostran är en komplex och utmanande uppgift, men med kärlek, respekt och konsekvens kan föräldrar hjälpa sina barn att växa upp till lyckliga och ansvarsfulla vuxna.


------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




TALUPPGIFT

Din uppgift är att hålla ett tal inom temat Uppfostran. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla

-En presentation av det ämne du har valt inom temat

-Kommentarer till ämnet, till exempel värderingar, egna åsikter eller egna erfarenheter.

-presentationstekniskt hjälpmedel, till exempel en bild, några ord på tavlan eller ett bildspel.

- Källhänvisning, tydligt formulerad inledning och avslutning.





Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan




SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Xxxx


INLEDNING MED FRÅGA

Syftet med uppfostran är xxxx. Varför tycks uppfostran fascinera oss?


ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS

Uppfostran tycks fascinerar oss eftersom xxxxx


BEVIS

I artikeln Uppfostran (Lunds Tidning. 2023-10-25) skriver Ursula Fetisova att xxx


ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR UPPFOSTRAN TYCKS FASCINERA OSS

Uppfostran verkar också fascinerar oss eftersom xxxxx


BEVIS

xxx


SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)

Jag har med exempel visat varför uppfostran tycks fascinera oss. Min slutsats är xxx






Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.

Xxxx

Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.

Xxxx


I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.

Xxxx

I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.

Xxxx



MOMENT 2 DEL 1 (Mindre stöd) Läsa. Resonera med hjälp av skönlitteratur

Centralt innehåll: 6. Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


LÄS TEXTER 1-1


TEXT 1 AV 1


SOM SAND MELLAN HANS FINGRAR


Ibland förstår man först långt efteråt hur saker och ting egentligen förhöll sig. Som med mammas platåsko-dagar. Man kunde se på skorna hur hon mådde. Favoriterna var röda med öppen tå och en tunn rem runt vristen. De var gjorda i något mockaliknande material som färgade av sig på huden, så även när hon inte hade dem på sig tänkte man på dem.


Hennes rörelsemönster var annorlunda de där dagarna. Allt hon rörde vid fick extra uppmärksamhet. När hon diskade till exempel. Varje kopp, fat och tallrik blev behandlad med respekt. Jag tyckte om att vara i närheten då, utan att hon märkte det. Länge, länge stod jag och tjuvkikade på henne och jag visste att i samma stund jag visade mig skulle det där fridfulla försvinna. Ungefär som när en såpbubbla svävar fritt i luften, höjer och sänker sig, dalar och spricker när den snuddar vid marken. Plopp.


En tidig kväll i slutet av maj hade hon ställt strykbrädan i köket. Bakdörren mot trädgården stod på vid gavel. Doften av hägg stack i näsan och skatorna satt i trädtopparna, vända mot solnedgången. Det vita i fjäderskruden var alldeles rosa mot himlen.


Mamma stod där och strök dukar och örngott med smeksamma rörelser och högen av tvätt på köksbänken minskade inte särskilt fort. Jag hade gömt mig bakom en vidöppen skåpdörr och var noga med att mina fötter inte stack fram. Det var knappt att jag andades. Då och då tittade hon ut mot trädgården och när en bris fick köksgardinerna att bölja sig blundade hon och höll strykjärnet stilla mot underlaget. Det ångade mot taket. Jag kände en oro i magen och när jag andades in doften av het bomull blev det strävt i halsen. Helst ville jag springa fram och slita strykjärnet ur handen på henne, men hon klarnade och fortsatte rörelsen med armen, fram och tillbaka.


Jag minns när han kom första gången. Det var en sådan dag när hon var så där drömsk. Det kan ha varit min födelsedag. Inte för att det brukade vara så märkvärdigt, men det var jag som hade fått hela hennes uppmärksamhet för en gångs skull.


Jag satt på en hög pall bakom kassan i kaféet och hon kammade mitt hår. Det hade inte hunnit bli blekt som det kan vara i slutet av sommaren. Med långsamma svep drog hon borsten genom håret, böjde sig fram och talade lågt och nära så att jag kände hennes varma andedräkt mot örat.


”Ska vi göra en fransk frisyr?”


Jag visste inte vad en fransk frisyr var, men det lät fint och jag nickade. Hon lät luggen vara, kammade tillbaka håret på hjässan och sidorna och samlade det i en svans. Resten av håret fick vara utsläppt. Hon drog ut lådan under kassaapparaten och rotade runt bland pennor och gem och urladdade batterier. Under tiden höll hon håret i ett stadigt grepp. Det gjorde ont, men jag tänkte att det känns i alla fall.


En tant med stora glasögon satt vid ett av kaféborden. Hon hade tittat på oss en lång stund och log som tanter gör när tysta flickor sitter stilla och låter deras mammor sätta upp håret på dem. Jag kände hur jag rodnade. Samtidigt ville jag att mamma skulle fortsätta och till slut hittade hon ett brett gummiband som hon snodde fast i håret. Hon stod tätt bakom mig och fortsatte att röra vid mig. När hon smekte mina kinder kände jag mig varm i hela kroppen.


Den där stunden var viktig på något sätt. Jag ville komma ihåg den och lade varje sekund på minnet. Jag blundade och kände vinddraget när entrédörren öppnades. Han kom fram till oss och jag tror att han sa:


”Hon är mer lik dig, tack och lov.”


Mammas händer slutade tvärt och det var som om en kall orm slingrade sig över ryggen. Hon lyfte ner mig från pallen. Schasade iväg mig till köket bakom kafébutiken. Det enda jag hann se var en lång gestalt i motljus, men den djupa rösten hängde kvar som ett gonggong-ljud i mig.


Jag vågade inte smyga tillbaka för att lyssna. Istället gick jag ut och satte mig på yttertrappan mot baksidan. Jag blev kall om stjärten och stel i hela kroppen och när pappa promenerade in genom trädgårdsgrinden hade det redan börjat mörkna. Han såg mig sitta där och huttra och frågade han hur det var fatt, men jag visste som vanligt inte vad jag skulle svara.


Jag hörde mummel från deras sovrum den kvällen. Det lät som jordgetingarna i hålet bakom äppelträdet. Nästa dag tog mamma med mig till damfriseringen ett par kvarter från vårt kafé. Hon lyfte upp mig i stolen framför en av speglarna och hämtade en damtidning som låg på hyllan innanför det höga skyltfönstret.


”Så”, sa hon till frisörskan och pekade på omslaget med en bild av en blond kvinna med uppspärrad blick. Ögonfransarna var täta och svarta som på en blunddocka, men hon såg mer ut som en pojke i sitt kortklippta hår och sneda lugg.


Jag protesterade inte. Hoppades att det skulle gå fort. Mamma lutade sig tillbaka på en av stolarna. Hon lade det ena benet över det andra och bläddrade snabbt i tidningen. Foten vickade upp och ner i samma takt som sekundvisaren på väggklockan. Sandalen flippade mot foten och mina lockar föll mot golvet.


Jag var med den där gången när hon köpte de röda platåskorna. När hon vickade på den höga spegeln i butiken studsade solkatterna mellan golvet och taket. Det glänste om hennes vader. Den korta, blommiga kjolen svajade när hon vände och vred på sig. Håret var utsläppt och lockade sig över axlarna. Hon kom fram till mig där jag satt, på den låga pallen med mina ben på var sida om ett snedställt fotstöd. Hon placerade sin fot där.


”Fina?” frågade hon.


Jag nickade. Hon doftade sol och strand.


”De finns i blått också.”


Om pappa hade varit med hade han sagt ”köp båda”, inte utan sorg i rösten. Jag kunde alltid uppfatta den där ledsamheten när han tittade på henne, som om hon rann som sand mellan hans fingrar. Det var konstigt att hon inte såg det själv, eller så såg hon det men lät bli att visa det. Pappa var kvar i kaféet och serverade och undrade säkert var vi höll hus.


Hon gick fram till spegeln igen, samlade ihop sitt hår och blottade nacken. Hon tittade inte på skorna längre, mer på sig själv från sidan, nerifrån och upp. På höfterna. Midjan. Den långa, smala halsen. Hon strök handen över bröstet, stannade upp vid urringningen och fingrade på den tunna guldkedjan. Jag skruvade på mig. Kände mig kissnödig.


”Ska du inte köpa skorna då?” sa jag.


Hon hade lovat att vi skulle gå förbi bokhandeln och köpa kritor och ritblock till mig. Nu var jag orolig att hon hade glömt det. Kanske var det någonting annat som oroade mig, men det var enklare att skylla på blocket och pennorna.


Hon sjönk ner på en bänk med sliten skinndyna och böjde sig fram för att spänna upp remmen runt ena vristen. Expediten hade varit upptagen med en äldre man som ville ha ett par galoscher, men nu kom hon fram till oss. Tantfrisyren var kort med sprayad lugg i pannan och såg ut som en hockeyhjälm.


”Tar vi dem?” undrade hon med händerna knäppta på magen som om hon bad till Gud. Jag såg framför mig att hon stod utanför vår dörr en vacker dag, i sin duvblå angorakofta och rutiga kjol och med händerna på det där viset, och sa att nu var det minsann hennes tur att ha skorna. Mamma tittade upp. Hennes kinder var rosiga när hon nickade och sa:


”Jag behåller dem på, tack.”


Hon spände fast remmen igen. Ögonen var glansiga. Jag tittade på mina gymnastikskor. En gång var de vita, nu var de grå med en brungul rand utmed sulan där fukten hade trängt in. Expediten såg när jag drog in fötterna under pallsitsen. Hon log, men jag visste att hon skulle berätta för sina väninnor om mig, utan det där leendet.


”Ska vi ta kartongen också?” frågade hon på väg till kassadisken.


”Nej, men gärna en påse till de gamla skorna”, ropade mamma efter henne och plockade upp sina sandaler.


Sulorna var slitna. Lädret sprucket. När vi kom fram till kassan höll hon upp dem mellan tummen och pekfingret.


”Tänk att gamla ser ännu mer slitna ut när man har provat nya.” Expediten log och nickade, knappade in beloppet på kassaapparaten. ”Äsch, vi slänger dem”, sa mamma och sträckte fram dem med raka armar över disken.


”Säkert?”


”Ja!”


Hade det funnits publik hade alla ställt sig upp och applåderat. Tanten med hjälmfrisyren tog emot sandalerna och lade dem i en papperskorg vid väggen. Hon såg belåten ut och vek ihop påsen och lade den på en hylla under disken. Mamma betalade, vi sa tack och gick.


Strax utanför entrén till skoaffären stannade hon och vände ansiktet mot solen. Håret föll ner över ryggen och efter en stund tittade hon ner på mig och tog min hand. Det fanns en iver i rösten:


”Kom, vi skyndar oss. Vi ska göra en utflykt.”


Det var vår sista sommar tillsammans.


Det har gått ett år sedan hon försvann och jag har slutat hoppas på att hon ska komma tillbaka. Jag vet att hon lever, men det vore nästan bättre om hon var död. Pappa är antingen upptagen i kaféet, tyst och genomskinlig att han knappt syns, eller så ligger han och trycker i sovrummet en trappa upp. Det är som att vara föräldralös, på riktigt.Monikas mamma tog livet av sig. Hon hade köpt fem meter lång slang och kraftig isoleringstejp i järnbutiken, åkt hem och kört in bilen i garaget. Sedan hade hon tejpat fast ena änden av slangen på avgasröret och vevat ner bilrutan så pass att hon kunde dra in andra änden där. Hon behövde bara sitta vid ratten med motorn på och vänta. Jag undrar vad hon tänkte innan hon slocknade, om hon hann ångra sig.


Jag har sett det där framför mig så många gånger. Monika snålade inte på detaljerna. Vi kom ner till omklädningsrummet efter gymnastiken och där satt hon på bänken och väntade på oss. Hon hade inte varit med på lektionen. Hon brukar ofta skolka, eller skylla på att hon har mens. Hon var den första som fick den, vad jag vet.


”Mamma är död”, sa hon som om hon hade sagt att det blir fiskgratäng till lunch idag.


Jag trodde henne inte först, men de andra tjejerna samlades runt henne. Vi har håltimme efter den där lektionen och jag brukar alltid skynda mig hem för att hinna duscha, men den här gången drog jag ut på det. Jag både ville höra och inte. Alla satt tysta runt Monika och höll varandras händer.


”Men varför?” sa Lena som alltid vill ha svar på allt, utan känsla för när det passar sig.


”Depression”, svarade Monika snabbt och Sanna började gråta.


Jag minns att jag sa till mamma en gång att jag kände mig deppig. Hennes väninna Ursula satt vid köksbordet och målade naglarna i en dimrosa färg som var totalt fel på henne. Vinglaset var tomt och hon målade utanför. Jag trodde inte att hon hörde mig, men så bräkte hon: ”Deppig? Flicka lilla, du har ingen aning om vad deppig är.”


Hon bad mamma fylla på glaset och gav mig en lång utläggning om sina depressioner, alla tabletter läkaren hade skrivit ut åt henne och hur dåligt de fungerade. Hon blev fet av dem, sa hon, och jag tänkte att det kanske var därför hon blev deprimerad, för att hon var fet. Men jag höll truten. Mamma var också tyst. Det var nästan det värsta.


Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren"


Monika satt lutad mot ytterkläderna som hängde från krokarna i omklädningsrummet. Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren, på en bänk som markerar var skogränsen går. Ingen lade märke till mig. Alla tittade och lyssnade på Monika som berättade allt. Jag sneglade på skohavet bakom mig. Snedgångna, slitna och gapande. Tomma skal utan kött, men ändå sprickfärdiga av lukter. Jag tänkte på Monikas mammas skor, hur snopna de måste vara nu. Aldrig mer skulle fötterna traska omkring med dem och jag kände hur det knöt sig i magen. Min mamma hade i alla fall vett att ta med sig sina skor.


Dörren från korridoren gick upp och gymnastikfröken tittade in.


”Vad är nu detta det här? Är ni kvar?” sa hon med sin polska brytning och orden smattrade mot väggarna som en smashad squashboll.


Lena berättade vad som hade hänt och för ett ögonblick såg jag att fröken tvekade, ungefär som när man måste bestämma sig för om man ska gå mot röd gubbe, eller vänta på grönt. Hon tog ett par steg in i omklädningsrummet samtidigt som hon strök händerna över det uppsatta håret. Huden stramade som trumskinn över kindbenen och hon tog ett djupt andetag.


”Iväg med er nu”, sa hon till oss andra, och till Monika med mjukare röst: ”Följ med mig, vännen.”


Jag tänkte på alla lektioner när fröken prickat av oss och Monika inte var där. Hennes mun var som ett tunt streck och hon spekulerade i Monikas frånvaro. Ju längre in på terminen vi kom, ju mer kreativ blev hon. Hon gissade på allt från ”halsfluss” och ”vinterkräksjuka” till ”tyfus” och ”amputation”. "Hon kanske har fått kallebrand?" sa hon, och vi skrattade. Men när hon spottade ur sig: "Har hennes hamster dött? Eller hennes mamma kanske?” höll vi oss för skratt. Fröken ledde ut Monika ur omklädningsrummet och nu brast det. Gråten ekade i korridoren och hördes fortfarande när de gick in i gymnastiklärarens kontor längst bort. När dörren stängdes lät gråten mer som ett dämpat brölande.


Vi klädde på oss. Sa ingenting till varandra. Skyndade oss ut från det där omklädningsrummet som från den stunden alltid skulle få oss att tänka på ett pedantiskt städat dubbelgarage och stanken av avföring och avgaser. Det hade Monika sett till. Eller egentligen hennes mamma.


När jag cyklade hem kände jag mig upprymd. Det var någonting intressant med döden. Den hade öppnat en spricka i fröken. Det var som om det där trumskinnet sprack upp och ljus sipprade ut. Det fanns hopp. Döden var inte definitiv, men att det förhöll sig så förstod jag långt senare.



FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1

1 Vilken typ av skor beskrivs som mammas favoriter i texten?

Svar xxx

2 Vad förändras i mammas beteende när hon bär sina röda platåskor?

Svar xxx

3 Vad hände när huvudpersonens mamma köpte de röda platåskorna?

Svar xxx

4 Vad var vinglaset i köket tomt på när Ursula målade naglarna?

Svar xxx

5 Vad hade Monikas mamma gjort när hon avled?

Svar xxx

6 Vad var fröken misstänksam om när Monika inte dök upp på lektionerna?

Svar xxx

7 Vilken effekt hade Monikas mammas död på fröken?

Svar xxx

8 Vad kände huvudpersonen när de cyklade hem efter händelsen med Monika?

Svar xxx

9 Vad insåg huvudpersonen senare om döden?

Svar xxx



MOMENT 2 DEL 2 (Mindre stöd) Skriva. Resonera med hjälp av skönlitteratur

Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


Skriva resonerande text



TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


SOM SAND MELLAN HANS FINGRAR


Ibland förstår man först långt efteråt hur saker och ting egentligen förhöll sig. Som med mammas platåsko-dagar. Man kunde se på skorna hur hon mådde. Favoriterna var röda med öppen tå och en tunn rem runt vristen. De var gjorda i något mockaliknande material som färgade av sig på huden, så även när hon inte hade dem på sig tänkte man på dem.


Hennes rörelsemönster var annorlunda de där dagarna. Allt hon rörde vid fick extra uppmärksamhet. När hon diskade till exempel. Varje kopp, fat och tallrik blev behandlad med respekt. Jag tyckte om att vara i närheten då, utan att hon märkte det. Länge, länge stod jag och tjuvkikade på henne och jag visste att i samma stund jag visade mig skulle det där fridfulla försvinna. Ungefär som när en såpbubbla svävar fritt i luften, höjer och sänker sig, dalar och spricker när den snuddar vid marken. Plopp.


En tidig kväll i slutet av maj hade hon ställt strykbrädan i köket. Bakdörren mot trädgården stod på vid gavel. Doften av hägg stack i näsan och skatorna satt i trädtopparna, vända mot solnedgången. Det vita i fjäderskruden var alldeles rosa mot himlen.


Mamma stod där och strök dukar och örngott med smeksamma rörelser och högen av tvätt på köksbänken minskade inte särskilt fort. Jag hade gömt mig bakom en vidöppen skåpdörr och var noga med att mina fötter inte stack fram. Det var knappt att jag andades. Då och då tittade hon ut mot trädgården och när en bris fick köksgardinerna att bölja sig blundade hon och höll strykjärnet stilla mot underlaget. Det ångade mot taket. Jag kände en oro i magen och när jag andades in doften av het bomull blev det strävt i halsen. Helst ville jag springa fram och slita strykjärnet ur handen på henne, men hon klarnade och fortsatte rörelsen med armen, fram och tillbaka.


Jag minns när han kom första gången. Det var en sådan dag när hon var så där drömsk. Det kan ha varit min födelsedag. Inte för att det brukade vara så märkvärdigt, men det var jag som hade fått hela hennes uppmärksamhet för en gångs skull.


Jag satt på en hög pall bakom kassan i kaféet och hon kammade mitt hår. Det hade inte hunnit bli blekt som det kan vara i slutet av sommaren. Med långsamma svep drog hon borsten genom håret, böjde sig fram och talade lågt och nära så att jag kände hennes varma andedräkt mot örat.


”Ska vi göra en fransk frisyr?”


Jag visste inte vad en fransk frisyr var, men det lät fint och jag nickade. Hon lät luggen vara, kammade tillbaka håret på hjässan och sidorna och samlade det i en svans. Resten av håret fick vara utsläppt. Hon drog ut lådan under kassaapparaten och rotade runt bland pennor och gem och urladdade batterier. Under tiden höll hon håret i ett stadigt grepp. Det gjorde ont, men jag tänkte att det känns i alla fall.


En tant med stora glasögon satt vid ett av kaféborden. Hon hade tittat på oss en lång stund och log som tanter gör när tysta flickor sitter stilla och låter deras mammor sätta upp håret på dem. Jag kände hur jag rodnade. Samtidigt ville jag att mamma skulle fortsätta och till slut hittade hon ett brett gummiband som hon snodde fast i håret. Hon stod tätt bakom mig och fortsatte att röra vid mig. När hon smekte mina kinder kände jag mig varm i hela kroppen.


Den där stunden var viktig på något sätt. Jag ville komma ihåg den och lade varje sekund på minnet. Jag blundade och kände vinddraget när entrédörren öppnades. Han kom fram till oss och jag tror att han sa:


”Hon är mer lik dig, tack och lov.”


Mammas händer slutade tvärt och det var som om en kall orm slingrade sig över ryggen. Hon lyfte ner mig från pallen. Schasade iväg mig till köket bakom kafébutiken. Det enda jag hann se var en lång gestalt i motljus, men den djupa rösten hängde kvar som ett gonggong-ljud i mig.


Jag vågade inte smyga tillbaka för att lyssna. Istället gick jag ut och satte mig på yttertrappan mot baksidan. Jag blev kall om stjärten och stel i hela kroppen och när pappa promenerade in genom trädgårdsgrinden hade det redan börjat mörkna. Han såg mig sitta där och huttra och frågade han hur det var fatt, men jag visste som vanligt inte vad jag skulle svara.


Jag hörde mummel från deras sovrum den kvällen. Det lät som jordgetingarna i hålet bakom äppelträdet. Nästa dag tog mamma med mig till damfriseringen ett par kvarter från vårt kafé. Hon lyfte upp mig i stolen framför en av speglarna och hämtade en damtidning som låg på hyllan innanför det höga skyltfönstret.


”Så”, sa hon till frisörskan och pekade på omslaget med en bild av en blond kvinna med uppspärrad blick. Ögonfransarna var täta och svarta som på en blunddocka, men hon såg mer ut som en pojke i sitt kortklippta hår och sneda lugg.


Jag protesterade inte. Hoppades att det skulle gå fort. Mamma lutade sig tillbaka på en av stolarna. Hon lade det ena benet över det andra och bläddrade snabbt i tidningen. Foten vickade upp och ner i samma takt som sekundvisaren på väggklockan. Sandalen flippade mot foten och mina lockar föll mot golvet.


Jag var med den där gången när hon köpte de röda platåskorna. När hon vickade på den höga spegeln i butiken studsade solkatterna mellan golvet och taket. Det glänste om hennes vader. Den korta, blommiga kjolen svajade när hon vände och vred på sig. Håret var utsläppt och lockade sig över axlarna. Hon kom fram till mig där jag satt, på den låga pallen med mina ben på var sida om ett snedställt fotstöd. Hon placerade sin fot där.


”Fina?” frågade hon.


Jag nickade. Hon doftade sol och strand.


”De finns i blått också.”


Om pappa hade varit med hade han sagt ”köp båda”, inte utan sorg i rösten. Jag kunde alltid uppfatta den där ledsamheten när han tittade på henne, som om hon rann som sand mellan hans fingrar. Det var konstigt att hon inte såg det själv, eller så såg hon det men lät bli att visa det. Pappa var kvar i kaféet och serverade och undrade säkert var vi höll hus.


Hon gick fram till spegeln igen, samlade ihop sitt hår och blottade nacken. Hon tittade inte på skorna längre, mer på sig själv från sidan, nerifrån och upp. På höfterna. Midjan. Den långa, smala halsen. Hon strök handen över bröstet, stannade upp vid urringningen och fingrade på den tunna guldkedjan. Jag skruvade på mig. Kände mig kissnödig.


”Ska du inte köpa skorna då?” sa jag.


Hon hade lovat att vi skulle gå förbi bokhandeln och köpa kritor och ritblock till mig. Nu var jag orolig att hon hade glömt det. Kanske var det någonting annat som oroade mig, men det var enklare att skylla på blocket och pennorna.


Hon sjönk ner på en bänk med sliten skinndyna och böjde sig fram för att spänna upp remmen runt ena vristen. Expediten hade varit upptagen med en äldre man som ville ha ett par galoscher, men nu kom hon fram till oss. Tantfrisyren var kort med sprayad lugg i pannan och såg ut som en hockeyhjälm.


”Tar vi dem?” undrade hon med händerna knäppta på magen som om hon bad till Gud. Jag såg framför mig att hon stod utanför vår dörr en vacker dag, i sin duvblå angorakofta och rutiga kjol och med händerna på det där viset, och sa att nu var det minsann hennes tur att ha skorna. Mamma tittade upp. Hennes kinder var rosiga när hon nickade och sa:


”Jag behåller dem på, tack.”


Hon spände fast remmen igen. Ögonen var glansiga. Jag tittade på mina gymnastikskor. En gång var de vita, nu var de grå med en brungul rand utmed sulan där fukten hade trängt in. Expediten såg när jag drog in fötterna under pallsitsen. Hon log, men jag visste att hon skulle berätta för sina väninnor om mig, utan det där leendet.


”Ska vi ta kartongen också?” frågade hon på väg till kassadisken.


”Nej, men gärna en påse till de gamla skorna”, ropade mamma efter henne och plockade upp sina sandaler.


Sulorna var slitna. Lädret sprucket. När vi kom fram till kassan höll hon upp dem mellan tummen och pekfingret.


”Tänk att gamla ser ännu mer slitna ut när man har provat nya.” Expediten log och nickade, knappade in beloppet på kassaapparaten. ”Äsch, vi slänger dem”, sa mamma och sträckte fram dem med raka armar över disken.


”Säkert?”


”Ja!”


Hade det funnits publik hade alla ställt sig upp och applåderat. Tanten med hjälmfrisyren tog emot sandalerna och lade dem i en papperskorg vid väggen. Hon såg belåten ut och vek ihop påsen och lade den på en hylla under disken. Mamma betalade, vi sa tack och gick.


Strax utanför entrén till skoaffären stannade hon och vände ansiktet mot solen. Håret föll ner över ryggen och efter en stund tittade hon ner på mig och tog min hand. Det fanns en iver i rösten:


”Kom, vi skyndar oss. Vi ska göra en utflykt.”


Det var vår sista sommar tillsammans.


Det har gått ett år sedan hon försvann och jag har slutat hoppas på att hon ska komma tillbaka. Jag vet att hon lever, men det vore nästan bättre om hon var död. Pappa är antingen upptagen i kaféet, tyst och genomskinlig att han knappt syns, eller så ligger han och trycker i sovrummet en trappa upp. Det är som att vara föräldralös, på riktigt.Monikas mamma tog livet av sig. Hon hade köpt fem meter lång slang och kraftig isoleringstejp i järnbutiken, åkt hem och kört in bilen i garaget. Sedan hade hon tejpat fast ena änden av slangen på avgasröret och vevat ner bilrutan så pass att hon kunde dra in andra änden där. Hon behövde bara sitta vid ratten med motorn på och vänta. Jag undrar vad hon tänkte innan hon slocknade, om hon hann ångra sig.


Jag har sett det där framför mig så många gånger. Monika snålade inte på detaljerna. Vi kom ner till omklädningsrummet efter gymnastiken och där satt hon på bänken och väntade på oss. Hon hade inte varit med på lektionen. Hon brukar ofta skolka, eller skylla på att hon har mens. Hon var den första som fick den, vad jag vet.


”Mamma är död”, sa hon som om hon hade sagt att det blir fiskgratäng till lunch idag.


Jag trodde henne inte först, men de andra tjejerna samlades runt henne. Vi har håltimme efter den där lektionen och jag brukar alltid skynda mig hem för att hinna duscha, men den här gången drog jag ut på det. Jag både ville höra och inte. Alla satt tysta runt Monika och höll varandras händer.


”Men varför?” sa Lena som alltid vill ha svar på allt, utan känsla för när det passar sig.


”Depression”, svarade Monika snabbt och Sanna började gråta.


Jag minns att jag sa till mamma en gång att jag kände mig deppig. Hennes väninna Ursula satt vid köksbordet och målade naglarna i en dimrosa färg som var totalt fel på henne. Vinglaset var tomt och hon målade utanför. Jag trodde inte att hon hörde mig, men så bräkte hon: ”Deppig? Flicka lilla, du har ingen aning om vad deppig är.”


Hon bad mamma fylla på glaset och gav mig en lång utläggning om sina depressioner, alla tabletter läkaren hade skrivit ut åt henne och hur dåligt de fungerade. Hon blev fet av dem, sa hon, och jag tänkte att det kanske var därför hon blev deprimerad, för att hon var fet. Men jag höll truten. Mamma var också tyst. Det var nästan det värsta.


Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren"


Monika satt lutad mot ytterkläderna som hängde från krokarna i omklädningsrummet. Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren, på en bänk som markerar var skogränsen går. Ingen lade märke till mig. Alla tittade och lyssnade på Monika som berättade allt. Jag sneglade på skohavet bakom mig. Snedgångna, slitna och gapande. Tomma skal utan kött, men ändå sprickfärdiga av lukter. Jag tänkte på Monikas mammas skor, hur snopna de måste vara nu. Aldrig mer skulle fötterna traska omkring med dem och jag kände hur det knöt sig i magen. Min mamma hade i alla fall vett att ta med sig sina skor.


Dörren från korridoren gick upp och gymnastikfröken tittade in.


”Vad är nu detta det här? Är ni kvar?” sa hon med sin polska brytning och orden smattrade mot väggarna som en smashad squashboll.


Lena berättade vad som hade hänt och för ett ögonblick såg jag att fröken tvekade, ungefär som när man måste bestämma sig för om man ska gå mot röd gubbe, eller vänta på grönt. Hon tog ett par steg in i omklädningsrummet samtidigt som hon strök händerna över det uppsatta håret. Huden stramade som trumskinn över kindbenen och hon tog ett djupt andetag.


”Iväg med er nu”, sa hon till oss andra, och till Monika med mjukare röst: ”Följ med mig, vännen.”


Jag tänkte på alla lektioner när fröken prickat av oss och Monika inte var där. Hennes mun var som ett tunt streck och hon spekulerade i Monikas frånvaro. Ju längre in på terminen vi kom, ju mer kreativ blev hon. Hon gissade på allt från ”halsfluss” och ”vinterkräksjuka” till ”tyfus” och ”amputation”. "Hon kanske har fått kallebrand?" sa hon, och vi skrattade. Men när hon spottade ur sig: "Har hennes hamster dött? Eller hennes mamma kanske?” höll vi oss för skratt. Fröken ledde ut Monika ur omklädningsrummet och nu brast det. Gråten ekade i korridoren och hördes fortfarande när de gick in i gymnastiklärarens kontor längst bort. När dörren stängdes lät gråten mer som ett dämpat brölande.


Vi klädde på oss. Sa ingenting till varandra. Skyndade oss ut från det där omklädningsrummet som från den stunden alltid skulle få oss att tänka på ett pedantiskt städat dubbelgarage och stanken av avföring och avgaser. Det hade Monika sett till. Eller egentligen hennes mamma.


När jag cyklade hem kände jag mig upprymd. Det var någonting intressant med döden. Den hade öppnat en spricka i fröken. Det var som om det där trumskinnet sprack upp och ljus sipprade ut. Det fanns hopp. Döden var inte definitiv, men att det förhöll sig så förstod jag långt senare.





SKRIVUPPGIFT

Instruktioner

Att sakna någon eller något vet vi alla hur det känns? Vi kan sakna allt ifrån en TV-serie till en förlorad mamma eller pappa. I Anna-Carin Collins novell "Som sand mellan hans fingrar" hanterar diktjaget saknaden efter sin mamma genom att tänka på fina och jobbiga stunder hon hade med mamman innan hon lämnade henne. Klasskompisen Monika, som också förlorat sin mamma, tycks istället tala om mamman genom att detaljerat berätta hur hon dog. Varför agerar vi människor så olika när vi har förlorat något eller något som betyder mycket för oss?


På webbplatsen berätta.nu förs en diskussion om saknad och redaktionen efterfrågar inlägg. Du bestämmer dig för att bidra. Syftet är att väcka intresse och att ge läsarna perspektiv på ämnet.


Skriv ditt inlägg. BESKRIV vad som kan skapa saknad i våra liv. DISKUTERA varför vi agerar så olika när vi har förlorat något eller något? PRESENTERA något från novellen du läst som är relevant för din diskussion. Tänk på att dina läsare inte har läst novellen.



Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan



SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Xxxx


INLEDNING MED FRÅGA

Saknad kan skapas av xxx. Varför agerar vi så olika när vi förlorat någon eller något?


ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR

Vi tycks agerar olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx


BEVIS

I novellen Som sand mellan hans fingrar av Anna-Carin Collins xxx


ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR

Vi tycks också reagra olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx


BEVIS

xxx


SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)

Jag har med ett exempel visat varför vi tycks agera olika när vi förlorat något eller någo. Min slutsats är xxxx






Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.

Xxxx

Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.

Xxxx


I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.

Xxxx

I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.

Xxxx


MOMENT 2 DEL 3 (Mindre stöd) Tala. Resonera med hjälp av skönlitteratur

Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


HÅLLA TAL


TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


SOM SAND MELLAN HANS FINGRAR


Ibland förstår man först långt efteråt hur saker och ting egentligen förhöll sig. Som med mammas platåsko-dagar. Man kunde se på skorna hur hon mådde. Favoriterna var röda med öppen tå och en tunn rem runt vristen. De var gjorda i något mockaliknande material som färgade av sig på huden, så även när hon inte hade dem på sig tänkte man på dem.


Hennes rörelsemönster var annorlunda de där dagarna. Allt hon rörde vid fick extra uppmärksamhet. När hon diskade till exempel. Varje kopp, fat och tallrik blev behandlad med respekt. Jag tyckte om att vara i närheten då, utan att hon märkte det. Länge, länge stod jag och tjuvkikade på henne och jag visste att i samma stund jag visade mig skulle det där fridfulla försvinna. Ungefär som när en såpbubbla svävar fritt i luften, höjer och sänker sig, dalar och spricker när den snuddar vid marken. Plopp.


En tidig kväll i slutet av maj hade hon ställt strykbrädan i köket. Bakdörren mot trädgården stod på vid gavel. Doften av hägg stack i näsan och skatorna satt i trädtopparna, vända mot solnedgången. Det vita i fjäderskruden var alldeles rosa mot himlen.


Mamma stod där och strök dukar och örngott med smeksamma rörelser och högen av tvätt på köksbänken minskade inte särskilt fort. Jag hade gömt mig bakom en vidöppen skåpdörr och var noga med att mina fötter inte stack fram. Det var knappt att jag andades. Då och då tittade hon ut mot trädgården och när en bris fick köksgardinerna att bölja sig blundade hon och höll strykjärnet stilla mot underlaget. Det ångade mot taket. Jag kände en oro i magen och när jag andades in doften av het bomull blev det strävt i halsen. Helst ville jag springa fram och slita strykjärnet ur handen på henne, men hon klarnade och fortsatte rörelsen med armen, fram och tillbaka.


Jag minns när han kom första gången. Det var en sådan dag när hon var så där drömsk. Det kan ha varit min födelsedag. Inte för att det brukade vara så märkvärdigt, men det var jag som hade fått hela hennes uppmärksamhet för en gångs skull.


Jag satt på en hög pall bakom kassan i kaféet och hon kammade mitt hår. Det hade inte hunnit bli blekt som det kan vara i slutet av sommaren. Med långsamma svep drog hon borsten genom håret, böjde sig fram och talade lågt och nära så att jag kände hennes varma andedräkt mot örat.


”Ska vi göra en fransk frisyr?”


Jag visste inte vad en fransk frisyr var, men det lät fint och jag nickade. Hon lät luggen vara, kammade tillbaka håret på hjässan och sidorna och samlade det i en svans. Resten av håret fick vara utsläppt. Hon drog ut lådan under kassaapparaten och rotade runt bland pennor och gem och urladdade batterier. Under tiden höll hon håret i ett stadigt grepp. Det gjorde ont, men jag tänkte att det känns i alla fall.


En tant med stora glasögon satt vid ett av kaféborden. Hon hade tittat på oss en lång stund och log som tanter gör när tysta flickor sitter stilla och låter deras mammor sätta upp håret på dem. Jag kände hur jag rodnade. Samtidigt ville jag att mamma skulle fortsätta och till slut hittade hon ett brett gummiband som hon snodde fast i håret. Hon stod tätt bakom mig och fortsatte att röra vid mig. När hon smekte mina kinder kände jag mig varm i hela kroppen.


Den där stunden var viktig på något sätt. Jag ville komma ihåg den och lade varje sekund på minnet. Jag blundade och kände vinddraget när entrédörren öppnades. Han kom fram till oss och jag tror att han sa:


”Hon är mer lik dig, tack och lov.”


Mammas händer slutade tvärt och det var som om en kall orm slingrade sig över ryggen. Hon lyfte ner mig från pallen. Schasade iväg mig till köket bakom kafébutiken. Det enda jag hann se var en lång gestalt i motljus, men den djupa rösten hängde kvar som ett gonggong-ljud i mig.


Jag vågade inte smyga tillbaka för att lyssna. Istället gick jag ut och satte mig på yttertrappan mot baksidan. Jag blev kall om stjärten och stel i hela kroppen och när pappa promenerade in genom trädgårdsgrinden hade det redan börjat mörkna. Han såg mig sitta där och huttra och frågade han hur det var fatt, men jag visste som vanligt inte vad jag skulle svara.


Jag hörde mummel från deras sovrum den kvällen. Det lät som jordgetingarna i hålet bakom äppelträdet. Nästa dag tog mamma med mig till damfriseringen ett par kvarter från vårt kafé. Hon lyfte upp mig i stolen framför en av speglarna och hämtade en damtidning som låg på hyllan innanför det höga skyltfönstret.


”Så”, sa hon till frisörskan och pekade på omslaget med en bild av en blond kvinna med uppspärrad blick. Ögonfransarna var täta och svarta som på en blunddocka, men hon såg mer ut som en pojke i sitt kortklippta hår och sneda lugg.


Jag protesterade inte. Hoppades att det skulle gå fort. Mamma lutade sig tillbaka på en av stolarna. Hon lade det ena benet över det andra och bläddrade snabbt i tidningen. Foten vickade upp och ner i samma takt som sekundvisaren på väggklockan. Sandalen flippade mot foten och mina lockar föll mot golvet.


Jag var med den där gången när hon köpte de röda platåskorna. När hon vickade på den höga spegeln i butiken studsade solkatterna mellan golvet och taket. Det glänste om hennes vader. Den korta, blommiga kjolen svajade när hon vände och vred på sig. Håret var utsläppt och lockade sig över axlarna. Hon kom fram till mig där jag satt, på den låga pallen med mina ben på var sida om ett snedställt fotstöd. Hon placerade sin fot där.


”Fina?” frågade hon.


Jag nickade. Hon doftade sol och strand.


”De finns i blått också.”


Om pappa hade varit med hade han sagt ”köp båda”, inte utan sorg i rösten. Jag kunde alltid uppfatta den där ledsamheten när han tittade på henne, som om hon rann som sand mellan hans fingrar. Det var konstigt att hon inte såg det själv, eller så såg hon det men lät bli att visa det. Pappa var kvar i kaféet och serverade och undrade säkert var vi höll hus.


Hon gick fram till spegeln igen, samlade ihop sitt hår och blottade nacken. Hon tittade inte på skorna längre, mer på sig själv från sidan, nerifrån och upp. På höfterna. Midjan. Den långa, smala halsen. Hon strök handen över bröstet, stannade upp vid urringningen och fingrade på den tunna guldkedjan. Jag skruvade på mig. Kände mig kissnödig.


”Ska du inte köpa skorna då?” sa jag.


Hon hade lovat att vi skulle gå förbi bokhandeln och köpa kritor och ritblock till mig. Nu var jag orolig att hon hade glömt det. Kanske var det någonting annat som oroade mig, men det var enklare att skylla på blocket och pennorna.


Hon sjönk ner på en bänk med sliten skinndyna och böjde sig fram för att spänna upp remmen runt ena vristen. Expediten hade varit upptagen med en äldre man som ville ha ett par galoscher, men nu kom hon fram till oss. Tantfrisyren var kort med sprayad lugg i pannan och såg ut som en hockeyhjälm.


”Tar vi dem?” undrade hon med händerna knäppta på magen som om hon bad till Gud. Jag såg framför mig att hon stod utanför vår dörr en vacker dag, i sin duvblå angorakofta och rutiga kjol och med händerna på det där viset, och sa att nu var det minsann hennes tur att ha skorna. Mamma tittade upp. Hennes kinder var rosiga när hon nickade och sa:


”Jag behåller dem på, tack.”


Hon spände fast remmen igen. Ögonen var glansiga. Jag tittade på mina gymnastikskor. En gång var de vita, nu var de grå med en brungul rand utmed sulan där fukten hade trängt in. Expediten såg när jag drog in fötterna under pallsitsen. Hon log, men jag visste att hon skulle berätta för sina väninnor om mig, utan det där leendet.


”Ska vi ta kartongen också?” frågade hon på väg till kassadisken.


”Nej, men gärna en påse till de gamla skorna”, ropade mamma efter henne och plockade upp sina sandaler.


Sulorna var slitna. Lädret sprucket. När vi kom fram till kassan höll hon upp dem mellan tummen och pekfingret.


”Tänk att gamla ser ännu mer slitna ut när man har provat nya.” Expediten log och nickade, knappade in beloppet på kassaapparaten. ”Äsch, vi slänger dem”, sa mamma och sträckte fram dem med raka armar över disken.


”Säkert?”


”Ja!”


Hade det funnits publik hade alla ställt sig upp och applåderat. Tanten med hjälmfrisyren tog emot sandalerna och lade dem i en papperskorg vid väggen. Hon såg belåten ut och vek ihop påsen och lade den på en hylla under disken. Mamma betalade, vi sa tack och gick.


Strax utanför entrén till skoaffären stannade hon och vände ansiktet mot solen. Håret föll ner över ryggen och efter en stund tittade hon ner på mig och tog min hand. Det fanns en iver i rösten:


”Kom, vi skyndar oss. Vi ska göra en utflykt.”


Det var vår sista sommar tillsammans.


Det har gått ett år sedan hon försvann och jag har slutat hoppas på att hon ska komma tillbaka. Jag vet att hon lever, men det vore nästan bättre om hon var död. Pappa är antingen upptagen i kaféet, tyst och genomskinlig att han knappt syns, eller så ligger han och trycker i sovrummet en trappa upp. Det är som att vara föräldralös, på riktigt.Monikas mamma tog livet av sig. Hon hade köpt fem meter lång slang och kraftig isoleringstejp i järnbutiken, åkt hem och kört in bilen i garaget. Sedan hade hon tejpat fast ena änden av slangen på avgasröret och vevat ner bilrutan så pass att hon kunde dra in andra änden där. Hon behövde bara sitta vid ratten med motorn på och vänta. Jag undrar vad hon tänkte innan hon slocknade, om hon hann ångra sig.


Jag har sett det där framför mig så många gånger. Monika snålade inte på detaljerna. Vi kom ner till omklädningsrummet efter gymnastiken och där satt hon på bänken och väntade på oss. Hon hade inte varit med på lektionen. Hon brukar ofta skolka, eller skylla på att hon har mens. Hon var den första som fick den, vad jag vet.


”Mamma är död”, sa hon som om hon hade sagt att det blir fiskgratäng till lunch idag.


Jag trodde henne inte först, men de andra tjejerna samlades runt henne. Vi har håltimme efter den där lektionen och jag brukar alltid skynda mig hem för att hinna duscha, men den här gången drog jag ut på det. Jag både ville höra och inte. Alla satt tysta runt Monika och höll varandras händer.


”Men varför?” sa Lena som alltid vill ha svar på allt, utan känsla för när det passar sig.


”Depression”, svarade Monika snabbt och Sanna började gråta.


Jag minns att jag sa till mamma en gång att jag kände mig deppig. Hennes väninna Ursula satt vid köksbordet och målade naglarna i en dimrosa färg som var totalt fel på henne. Vinglaset var tomt och hon målade utanför. Jag trodde inte att hon hörde mig, men så bräkte hon: ”Deppig? Flicka lilla, du har ingen aning om vad deppig är.”


Hon bad mamma fylla på glaset och gav mig en lång utläggning om sina depressioner, alla tabletter läkaren hade skrivit ut åt henne och hur dåligt de fungerade. Hon blev fet av dem, sa hon, och jag tänkte att det kanske var därför hon blev deprimerad, för att hon var fet. Men jag höll truten. Mamma var också tyst. Det var nästan det värsta.


Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren"


Monika satt lutad mot ytterkläderna som hängde från krokarna i omklädningsrummet. Hennes röst var klar röst som av klirrande glas. Själv satt jag nära ytterdörren, på en bänk som markerar var skogränsen går. Ingen lade märke till mig. Alla tittade och lyssnade på Monika som berättade allt. Jag sneglade på skohavet bakom mig. Snedgångna, slitna och gapande. Tomma skal utan kött, men ändå sprickfärdiga av lukter. Jag tänkte på Monikas mammas skor, hur snopna de måste vara nu. Aldrig mer skulle fötterna traska omkring med dem och jag kände hur det knöt sig i magen. Min mamma hade i alla fall vett att ta med sig sina skor.


Dörren från korridoren gick upp och gymnastikfröken tittade in.


”Vad är nu detta det här? Är ni kvar?” sa hon med sin polska brytning och orden smattrade mot väggarna som en smashad squashboll.


Lena berättade vad som hade hänt och för ett ögonblick såg jag att fröken tvekade, ungefär som när man måste bestämma sig för om man ska gå mot röd gubbe, eller vänta på grönt. Hon tog ett par steg in i omklädningsrummet samtidigt som hon strök händerna över det uppsatta håret. Huden stramade som trumskinn över kindbenen och hon tog ett djupt andetag.


”Iväg med er nu”, sa hon till oss andra, och till Monika med mjukare röst: ”Följ med mig, vännen.”


Jag tänkte på alla lektioner när fröken prickat av oss och Monika inte var där. Hennes mun var som ett tunt streck och hon spekulerade i Monikas frånvaro. Ju längre in på terminen vi kom, ju mer kreativ blev hon. Hon gissade på allt från ”halsfluss” och ”vinterkräksjuka” till ”tyfus” och ”amputation”. "Hon kanske har fått kallebrand?" sa hon, och vi skrattade. Men när hon spottade ur sig: "Har hennes hamster dött? Eller hennes mamma kanske?” höll vi oss för skratt. Fröken ledde ut Monika ur omklädningsrummet och nu brast det. Gråten ekade i korridoren och hördes fortfarande när de gick in i gymnastiklärarens kontor längst bort. När dörren stängdes lät gråten mer som ett dämpat brölande.


Vi klädde på oss. Sa ingenting till varandra. Skyndade oss ut från det där omklädningsrummet som från den stunden alltid skulle få oss att tänka på ett pedantiskt städat dubbelgarage och stanken av avföring och avgaser. Det hade Monika sett till. Eller egentligen hennes mamma.


När jag cyklade hem kände jag mig upprymd. Det var någonting intressant med döden. Den hade öppnat en spricka i fröken. Det var som om det där trumskinnet sprack upp och ljus sipprade ut. Det fanns hopp. Döden var inte definitiv, men att det förhöll sig så förstod jag långt senare.





TALUPPGIFT

Din uppgift är att hålla ett tal inom temat Saknad. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla

-En presentation av det ämne du har valt inom temat

-Kommentarer till ämnet, till exempel värderingar, egna åsikter eller egna erfarenheter.

-presentationstekniskt hjälpmedel, till exempel en bild, några ord på tavlan eller ett bildspel.

- Källhänvisning, tydligt formulerad inledning och avslutning.

Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan



SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Xxxx


INLEDNING MED FRÅGA

Saknad kan skapas av xxx. Varför agerar vi så olika när vi förlorat någon eller något?


ETT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR

Vi tycks agerar olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx


BEVIS

I novellen Som sand mellan hans fingrar av Anna-Carin Collins xxx


ETT ANNAT SVAR PÅ FRÅGAN OCH VARÖR

Vi tycks också reagra olika när vi förlorat någon eller något eftersom xxxxx


BEVIS

xxx


SLUTSATS (=slutresultatet av resonemanget)

Jag har med ett exempel visat varför vi tycks agera olika när vi förlorat något eller någo. Min slutsats är xxxx






Exempel: Skriva resonerande text: Avancerad

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om.

Xxxx

Detta stycket innehåller en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren allmän information vad texten handlar om, Inledningen innehåller också en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och frågan blir till ett PÅSTÅENDE.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR PÅSTÅENDET med hjälp av källhänvisning och exempel.

Xxxx


I detta stycket drar skribenten en SLUTSATS.

Xxxx

I detta stycket VÄRDERAR SLUTSATSEN slutsatsen genom att ge olika perspektiv.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande AVSLUT eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och besvarar frågan ännu en gång.

Xxxx





MOMENT 4 DEL 1 (Mindre stöd) Argumentera: Jämställdhet

Centralt innehåll: ---


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


LÄS TEXTER 1-1


TEXT 1 AV 1


Ordlista

Jämställdhet: - Lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kön.

Hållbart: - Något som kan pågå under lång tid utan att förstöra något annat.

Historiskt sett: Om man tittar tillbaka i historien.

Barriär: - Ett hinder.

Glastaket: - Ett osynligt hinder som gör att kvinnor har svårt att nå högre positioner.

Normer: - Oskrivna regler i samhället.

Resurser: - Tillgångar, som pengar eller material.

Trakasserier: - Att någon behandlas illa, ofta upprepade gånger.




Jämställdhet 600 ord


Jämställdhet handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön. Det betyder att kvinnor och män ska behandlas lika i samhället, på jobbet och i hemmet. Jämställdhet är viktigt för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle där alla kan bidra och känna sig värdefulla.


Historiskt sett har kvinnor haft sämre villkor än män. De har till exempel haft lägre lön för samma arbete, mindre makt och inflytande, och ofta tagit mer ansvar för hem och barn. Men mycket har förändrats de senaste hundra åren. I många länder har kvinnor nu samma juridiska rättigheter som män. De kan rösta, arbeta, utbilda sig och delta i politiken. Men trots dessa framsteg finns det fortfarande stora utmaningar kvar.


En av de största utmaningarna är löneskillnader mellan män och kvinnor. I genomsnitt tjänar kvinnor mindre än män för samma arbete. Detta beror på olika faktorer, som att kvinnor oftare arbetar deltid och i yrken med lägre lön. Det finns också en osynlig barriär som kallas "glastaket", vilket hindrar kvinnor från att nå högre positioner i företagen. För att minska dessa skillnader är det viktigt att arbetsgivare aktivt arbetar för jämställda löner och karriärmöjligheter.


En annan viktig fråga är fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för hushållsarbete och barnomsorg än män. Detta gör att de har mindre tid och energi för betalt arbete och karriär. För att uppnå jämställdhet är det nödvändigt att både män och kvinnor delar lika på det obetalda arbetet. Många länder har infört olika former av föräldraledighet för att uppmuntra detta.


Utbildning är en nyckel till jämställdhet. I många delar av världen har flickor fortfarande mindre tillgång till utbildning än pojkar. Detta beror på kulturella normer, fattigdom och brist på resurser. Att investera i flickors utbildning har visat sig vara ett effektivt sätt att förbättra jämställdheten. Utbildade kvinnor har större möjlighet att få bra jobb, ta hand om sin hälsa och delta i samhällets utveckling.


Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem som hindrar jämställdheten. Många kvinnor utsätts för våld i hemmet, sexuella trakasserier och andra former av övergrepp. Detta våld kan ha allvarliga konsekvenser för deras hälsa, säkerhet och självförtroende. För att bekämpa detta måste samhället arbeta med att förändra attityder, stärka lagar och ge stöd till de som drabbas.


Jämställdhet handlar inte bara om kvinnor. Det är också viktigt för män. Traditionella könsroller kan begränsa mäns möjligheter att uttrycka känslor, ta hand om sina barn och välja yrken som anses "kvinnliga". Genom att arbeta för jämställdhet kan både män och kvinnor få större frihet att vara sig själva och leva ett rikare liv.


Sammanfattningsvis är jämställdhet en grundläggande mänsklig rättighet som är viktig för alla. Det kräver arbete på många områden, som arbetslivet, hemmet, utbildning och lagstiftning. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa ett samhälle där alla, oavsett kön, har samma chans att nå sin fulla potential.


------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1

1 Vad betyder jämställdhet?

Svar xxx

2 Vilka är några historiska skillnader mellan män och kvinnor?

Svar xxx

3 Vad menas med "glastaket"?

Svar xxx

4 Varför är utbildning viktigt för jämställdhet?

Svar xxx

5 Hur påverkar våld mot kvinnor jämställdheten?

Svar xxx

6 Varför är jämställdhet också viktigt för män?

Svar xxx


-->

MOMENT 4 DEL 2 (Mindre stöd stöd) Skriva. Argumentera: Jämställdhet

Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 3. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


SKRIVA ARGUMENTERANDE TEXT



TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


Jämställdhet 600 ord


Jämställdhet handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön. Det betyder att kvinnor och män ska behandlas lika i samhället, på jobbet och i hemmet. Jämställdhet är viktigt för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle där alla kan bidra och känna sig värdefulla.


Historiskt sett har kvinnor haft sämre villkor än män. De har till exempel haft lägre lön för samma arbete, mindre makt och inflytande, och ofta tagit mer ansvar för hem och barn. Men mycket har förändrats de senaste hundra åren. I många länder har kvinnor nu samma juridiska rättigheter som män. De kan rösta, arbeta, utbilda sig och delta i politiken. Men trots dessa framsteg finns det fortfarande stora utmaningar kvar.


En av de största utmaningarna är löneskillnader mellan män och kvinnor. I genomsnitt tjänar kvinnor mindre än män för samma arbete. Detta beror på olika faktorer, som att kvinnor oftare arbetar deltid och i yrken med lägre lön. Det finns också en osynlig barriär som kallas "glastaket", vilket hindrar kvinnor från att nå högre positioner i företagen. För att minska dessa skillnader är det viktigt att arbetsgivare aktivt arbetar för jämställda löner och karriärmöjligheter.


En annan viktig fråga är fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för hushållsarbete och barnomsorg än män. Detta gör att de har mindre tid och energi för betalt arbete och karriär. För att uppnå jämställdhet är det nödvändigt att både män och kvinnor delar lika på det obetalda arbetet. Många länder har infört olika former av föräldraledighet för att uppmuntra detta.


Utbildning är en nyckel till jämställdhet. I många delar av världen har flickor fortfarande mindre tillgång till utbildning än pojkar. Detta beror på kulturella normer, fattigdom och brist på resurser. Att investera i flickors utbildning har visat sig vara ett effektivt sätt att förbättra jämställdheten. Utbildade kvinnor har större möjlighet att få bra jobb, ta hand om sin hälsa och delta i samhällets utveckling.


Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem som hindrar jämställdheten. Många kvinnor utsätts för våld i hemmet, sexuella trakasserier och andra former av övergrepp. Detta våld kan ha allvarliga konsekvenser för deras hälsa, säkerhet och självförtroende. För att bekämpa detta måste samhället arbeta med att förändra attityder, stärka lagar och ge stöd till de som drabbas.


Jämställdhet handlar inte bara om kvinnor. Det är också viktigt för män. Traditionella könsroller kan begränsa mäns möjligheter att uttrycka känslor, ta hand om sina barn och välja yrken som anses "kvinnliga". Genom att arbeta för jämställdhet kan både män och kvinnor få större frihet att vara sig själva och leva ett rikare liv.


Sammanfattningsvis är jämställdhet en grundläggande mänsklig rättighet som är viktig för alla. Det kräver arbete på många områden, som arbetslivet, hemmet, utbildning och lagstiftning. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa ett samhälle där alla, oavsett kön, har samma chans att nå sin fulla potential.


------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05

NG STOP UNDER DIV-->


SKRIVUPPGIFT

Instruktion

Jämställdhet handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund.


På webbplatsen Diskussion pågår en debatt om jämställdhet. Redaktionen ber läsarna bidra med debattinlägg och du bestämmer dig för att medverka. Syftet med debattinlägget är att väcka intresse för frågan och att övertyga läsarna.


TA STÄLLNING till om samhället ska arbeta med att främja jämstlldhet eller inte. PRESENTERA något från artikeln som är relevant för din argumentation. Tänk på att läsarna inte har tagit del av artikeln.


RUBRIK: Jämställdhet Ord:300-700 ord



Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan



SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Jämställdhet


INLEDNING MED FRÅGA

Jämställdhet innebär xxxx. Ska samhället arbeta med att främja jämställdhet eller inte?


SVAR PÅ FRÅGAN

Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet


ARGUMENT 1

För det första. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 1

I artikeln Jämställdhet av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx


ARGUMENT 2

För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 2

xxxx


AVSLUT

Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet.



Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om

Xxxx


Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.

Xxxx


MOMENT 4 DEL 3 (Mindre stöd) Tala. Argumentera: Jämställdhet

Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


HÅLLA TAL


TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


Jämställdhet 600 ord


Jämställdhet handlar om att alla människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön. Det betyder att kvinnor och män ska behandlas lika i samhället, på jobbet och i hemmet. Jämställdhet är viktigt för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle där alla kan bidra och känna sig värdefulla.


Historiskt sett har kvinnor haft sämre villkor än män. De har till exempel haft lägre lön för samma arbete, mindre makt och inflytande, och ofta tagit mer ansvar för hem och barn. Men mycket har förändrats de senaste hundra åren. I många länder har kvinnor nu samma juridiska rättigheter som män. De kan rösta, arbeta, utbilda sig och delta i politiken. Men trots dessa framsteg finns det fortfarande stora utmaningar kvar.


En av de största utmaningarna är löneskillnader mellan män och kvinnor. I genomsnitt tjänar kvinnor mindre än män för samma arbete. Detta beror på olika faktorer, som att kvinnor oftare arbetar deltid och i yrken med lägre lön. Det finns också en osynlig barriär som kallas "glastaket", vilket hindrar kvinnor från att nå högre positioner i företagen. För att minska dessa skillnader är det viktigt att arbetsgivare aktivt arbetar för jämställda löner och karriärmöjligheter.


En annan viktig fråga är fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för hushållsarbete och barnomsorg än män. Detta gör att de har mindre tid och energi för betalt arbete och karriär. För att uppnå jämställdhet är det nödvändigt att både män och kvinnor delar lika på det obetalda arbetet. Många länder har infört olika former av föräldraledighet för att uppmuntra detta.


Utbildning är en nyckel till jämställdhet. I många delar av världen har flickor fortfarande mindre tillgång till utbildning än pojkar. Detta beror på kulturella normer, fattigdom och brist på resurser. Att investera i flickors utbildning har visat sig vara ett effektivt sätt att förbättra jämställdheten. Utbildade kvinnor har större möjlighet att få bra jobb, ta hand om sin hälsa och delta i samhällets utveckling.


Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem som hindrar jämställdheten. Många kvinnor utsätts för våld i hemmet, sexuella trakasserier och andra former av övergrepp. Detta våld kan ha allvarliga konsekvenser för deras hälsa, säkerhet och självförtroende. För att bekämpa detta måste samhället arbeta med att förändra attityder, stärka lagar och ge stöd till de som drabbas.


Jämställdhet handlar inte bara om kvinnor. Det är också viktigt för män. Traditionella könsroller kan begränsa mäns möjligheter att uttrycka känslor, ta hand om sina barn och välja yrken som anses "kvinnliga". Genom att arbeta för jämställdhet kan både män och kvinnor få större frihet att vara sig själva och leva ett rikare liv.


Sammanfattningsvis är jämställdhet en grundläggande mänsklig rättighet som är viktig för alla. Det kräver arbete på många områden, som arbetslivet, hemmet, utbildning och lagstiftning. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa ett samhälle där alla, oavsett kön, har samma chans att nå sin fulla potential.


------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




TALUPPGIFT

Detta ska du göra

Din uppgift är att hålla ett tal inom temat jämställdhet. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla:

- En presentation av det ämne du har valt inom temat

- Utveckling av dina påståenden.

- Presentationstekniska hjälpmedel, till exempel bilder.

- Källhänvisning. Tydligt formulerad inledning och avslut.



Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan



SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Jämställdhet


INLEDNING MED FRÅGA

Jämställdhet innebär xxxx. Ska samhället arbeta med att främja jämställdhet eller inte?


SVAR PÅ FRÅGAN

Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet


ARGUMENT 1

För det första. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 1

I artikeln Jämställdhet av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx


ARGUMENT 2

För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 2

xxxx


AVSLUT

Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska arbeta med att främja jämställdhet.





Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om

Xxxx


Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.

Xxxx



MOMENT 3 DEL 1 (Mycket stöd) Argumentera: Segregation

Centralt innehåll: ---


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


LÄS TEXTER 1-1


TEXT 1 AV 1


Ordlista

Segregation - När olika grupper av människor lever separerade från varandra.

Etnicitet - Grupp av människor som delar samma kultur, språk eller ursprung.

Fördomar Negativa uppfattningar om andra grupper utan att ha riktig kunskap om dem.

Integreras - Att bli en del av samhället och anpassa sig till dess normer och regler.

Klyftor - Stora skillnader mellan grupper i samhället, till exempel i ekonomiskt välstånd eller möjligheter.

Mötesplatser - Platser där människor kan träffas och umgås, till exempel skolor eller fritidsgårdar.




Segregation 600 ord


Segregation är ett stort problem i många samhällen. Det betyder att olika grupper av människor lever separerade från varandra. Det kan vara baserat på till exempel ekonomi, etnicitet eller religion. När människor bor och lever på olika platser och inte har mycket kontakt med varandra, skapas ofta klyftor och fördomar. Detta kan leda till missförstånd och konflikter mellan olika grupper.


En orsak till segregation är ekonomiska skillnader. Om vissa människor har mycket pengar och andra har lite, kommer de ofta att bo i olika områden. De som har mer pengar kan ha råd att bo i fina hus och bra områden med bra skolor. De som har mindre pengar måste kanske bo i sämre områden med sämre skolor och mindre trygghet. Detta leder till att barnen i de olika områdena får olika förutsättningar i livet. De som bor i bättre områden har större chans att få bra utbildning och bra jobb i framtiden. De som bor i sämre områden kan få svårt att komma vidare i livet och bryta den negativa cirkeln.


Etnicitet är en annan viktig faktor som påverkar segregation. Om människor från samma land eller kultur samlas i samma områden, kan det skapa en känsla av gemenskap och trygghet. Men det kan också leda till att dessa grupper blir isolerade från resten av samhället. De kanske inte lär sig språket lika bra eller integreras i samhället på samma sätt som andra. Detta kan leda till att de får svårare att hitta jobb och bli en del av samhället. Dessutom kan det skapa fördomar och misstänksamhet från andra grupper som inte känner dem.


Religion kan också bidra till segregation. Människor som tillhör samma religion kan vilja bo nära varandra för att kunna utöva sin tro tillsammans. Detta kan ge dem stöd och trygghet, men också bidra till att de lever separerade från andra grupper. Om olika religiösa grupper inte har kontakt med varandra, kan det leda till missförstånd och konflikter.


För att motverka segregation är det viktigt att skapa mötesplatser där människor från olika grupper kan träffas och lära känna varandra. Skolor, arbetsplatser och fritidsaktiviteter kan vara sådana mötesplatser. Om barn och vuxna får möjlighet att mötas och samarbeta, minskar risken för fördomar och konflikter. Det är också viktigt att ge alla människor lika möjligheter till bra utbildning och jobb, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har. Detta kan bidra till att minska de ekonomiska skillnaderna och ge alla en chans att lyckas i livet.


Sammanfattningsvis är segregation ett stort problem som påverkar både individer och samhället i stort. Det skapar klyftor och fördomar som kan leda till konflikter. För att motverka segregation behöver vi skapa fler mötesplatser och ge alla människor lika möjligheter. På så sätt kan vi bygga ett mer sammanhållet och rättvist samhälle där alla har chansen att nå sin fulla potential.


------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




FRÅGOR PÅ TEXT 1 AV 1

1 Vad betyder segregation och vilka faktorer bidrar till det?

Svar xxx

2 Hur kan ekonomiska skillnader leda till segregation?

Svar xxx

3 Varför kan etnicitet påverka var människor bor och lever?

Svar xxx

4 På vilket sätt kan religion bidra till segregation?

Svar xxx

5 Vad kan göras för att motverka segregation?

Svar xxx

6 Varför är mötesplatser viktiga för att minska segregation och fördomar?

Svar xxx


-->

MOMENT 3 DEL 2 (Mycket stöd) Skriva. Argumentera: Segregation

Centralt innehåll: 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. 3. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


SKRIVA ARGUMENTERANDE TEXT



TEXT DU KAN ANVÄNDA I SKRIVUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


Segregation 600 ord


Segregation är ett stort problem i många samhällen. Det betyder att olika grupper av människor lever separerade från varandra. Det kan vara baserat på till exempel ekonomi, etnicitet eller religion. När människor bor och lever på olika platser och inte har mycket kontakt med varandra, skapas ofta klyftor och fördomar. Detta kan leda till missförstånd och konflikter mellan olika grupper.


En orsak till segregation är ekonomiska skillnader. Om vissa människor har mycket pengar och andra har lite, kommer de ofta att bo i olika områden. De som har mer pengar kan ha råd att bo i fina hus och bra områden med bra skolor. De som har mindre pengar måste kanske bo i sämre områden med sämre skolor och mindre trygghet. Detta leder till att barnen i de olika områdena får olika förutsättningar i livet. De som bor i bättre områden har större chans att få bra utbildning och bra jobb i framtiden. De som bor i sämre områden kan få svårt att komma vidare i livet och bryta den negativa cirkeln.


Etnicitet är en annan viktig faktor som påverkar segregation. Om människor från samma land eller kultur samlas i samma områden, kan det skapa en känsla av gemenskap och trygghet. Men det kan också leda till att dessa grupper blir isolerade från resten av samhället. De kanske inte lär sig språket lika bra eller integreras i samhället på samma sätt som andra. Detta kan leda till att de får svårare att hitta jobb och bli en del av samhället. Dessutom kan det skapa fördomar och misstänksamhet från andra grupper som inte känner dem.


Religion kan också bidra till segregation. Människor som tillhör samma religion kan vilja bo nära varandra för att kunna utöva sin tro tillsammans. Detta kan ge dem stöd och trygghet, men också bidra till att de lever separerade från andra grupper. Om olika religiösa grupper inte har kontakt med varandra, kan det leda till missförstånd och konflikter.


För att motverka segregation är det viktigt att skapa mötesplatser där människor från olika grupper kan träffas och lära känna varandra. Skolor, arbetsplatser och fritidsaktiviteter kan vara sådana mötesplatser. Om barn och vuxna får möjlighet att mötas och samarbeta, minskar risken för fördomar och konflikter. Det är också viktigt att ge alla människor lika möjligheter till bra utbildning och jobb, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har. Detta kan bidra till att minska de ekonomiska skillnaderna och ge alla en chans att lyckas i livet.



------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




SKRIVUPPGIFT

Instruktion

Segregation är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors liv och möjligheter på många olika sätt. Begreppet refererar till den sociala och geografiska uppdelningen av människor baserat på faktorer som etnicitet, ekonomi och utbildning.


På webbplatsen Diskussion pågår en debatt om segregation. Redaktionen ber läsarna bidra med debattinlägg och du bestämmer dig för att medverka. Syftet med debattinlägget är att väcka intresse för frågan och att övertyga läsarna.


TA STÄLLNING till om samhället ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen. PRESENTERA något från artikeln som är relevant för din argumentation. Tänk på att läsarna inte har tagit del av artikeln.


RUBRIK: Segregation Ord:300-700 ord



Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan



SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Segregation


INLEDNING MED FRÅGA

Segregation innebär xxxx. Ska samhället tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?


SVAR PÅ FRÅGAN

Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?


ARGUMENT 1

För det första. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 1

I artikeln Segregation av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx


ARGUMENT 2

För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 2

xxxx


AVSLUT

Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen.





Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om

Xxxx


Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.

Xxxx


MOMENT 3 DEL 3 (Mycket stöd) Tala. Argumentera: Segregation

Centralt innehåll: 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.


Innan du skriver för mycket lämna in till läraren för feedback. Tidig feedback ökar dina chanser att få uppgiften godkänd och grönt i trafikljusen


HÅLLA TAL


TEXT DU KAN ANVÄNDA I TALUPPGIFTEN

TEXT 1 AV 1


Segregation 600 ord


Segregation är ett stort problem i många samhällen. Det betyder att olika grupper av människor lever separerade från varandra. Det kan vara baserat på till exempel ekonomi, etnicitet eller religion. När människor bor och lever på olika platser och inte har mycket kontakt med varandra, skapas ofta klyftor och fördomar. Detta kan leda till missförstånd och konflikter mellan olika grupper.


En orsak till segregation är ekonomiska skillnader. Om vissa människor har mycket pengar och andra har lite, kommer de ofta att bo i olika områden. De som har mer pengar kan ha råd att bo i fina hus och bra områden med bra skolor. De som har mindre pengar måste kanske bo i sämre områden med sämre skolor och mindre trygghet. Detta leder till att barnen i de olika områdena får olika förutsättningar i livet. De som bor i bättre områden har större chans att få bra utbildning och bra jobb i framtiden. De som bor i sämre områden kan få svårt att komma vidare i livet och bryta den negativa cirkeln.


Etnicitet är en annan viktig faktor som påverkar segregation. Om människor från samma land eller kultur samlas i samma områden, kan det skapa en känsla av gemenskap och trygghet. Men det kan också leda till att dessa grupper blir isolerade från resten av samhället. De kanske inte lär sig språket lika bra eller integreras i samhället på samma sätt som andra. Detta kan leda till att de får svårare att hitta jobb och bli en del av samhället. Dessutom kan det skapa fördomar och misstänksamhet från andra grupper som inte känner dem.


Religion kan också bidra till segregation. Människor som tillhör samma religion kan vilja bo nära varandra för att kunna utöva sin tro tillsammans. Detta kan ge dem stöd och trygghet, men också bidra till att de lever separerade från andra grupper. Om olika religiösa grupper inte har kontakt med varandra, kan det leda till missförstånd och konflikter.


För att motverka segregation är det viktigt att skapa mötesplatser där människor från olika grupper kan träffas och lära känna varandra. Skolor, arbetsplatser och fritidsaktiviteter kan vara sådana mötesplatser. Om barn och vuxna får möjlighet att mötas och samarbeta, minskar risken för fördomar och konflikter. Det är också viktigt att ge alla människor lika möjligheter till bra utbildning och jobb, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har. Detta kan bidra till att minska de ekonomiska skillnaderna och ge alla en chans att lyckas i livet.



------

Ursula Fetisova

Lunds Tidning, 2023-10-05




TALUPPGIFT

Detta ska du göra

Din uppgift är att hålla ett tal inom temat segregation. Förbered ditt tal väl. Talet ska vara ungefär 4 minuter långt. Det ska innehålla:

- En presentation av det ämne du har valt inom temat

- Utveckling av dina påståenden.

- Presentationstekniska hjälpmedel, till exempel bilder.

- Källhänvisning. Tydligt formulerad inledning och avslut.




Skriv texten med hjälp någon av skrivmallarna nedan



SKRIVMALL 1: ENKEL. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


RUBRIK

Segregation


INLEDNING MED FRÅGA

Segregation innebär xxxx. Ska samhället tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?


SVAR PÅ FRÅGAN

Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen?


ARGUMENT 1

För det första. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 1

I artikeln Segregation av Ursula Fetisova (Lunds Tidning. 2023-10-05) står bland annat att läsa att xxxx


ARGUMENT 2

För det andra. Jag tycker att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen? eftersom xxxx


BEVIS FÖR ARGUMENT 2

xxxx


AVSLUT

Sammanfattningsvis. Jag tycker alltså att samhället inte/ska tvinga människor att bosätta sig i vissa områden för att minska segregationen.





Exempel: Skriva argumenterande text : Avancerad- Ta ställning till om...

SKRIVMALL 2: AVANCERAD. SKRIV DÄR DET STÅR "X"


Detta är en passande RUBRIK eftersom den informerar läsaren vad texten handlar om

Xxxx


Detta stycket består av en passande INLEDNING eftersom den ger läsaren bakgrundsinformation. Inledningen innehåller också ett motargument och en FRÅGA.

Xxxx


Detta stycket BESVARAR FRÅGAN och svaret blir ett PÅSTÅENDE.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 1 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 1 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket innehåller ARGUMENT 2 FÖR PÅSTÅENDET.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 2 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket INNEHÅLLER ARGUMENT 3 för påståendet.

Xxxx

Detta stycket UTVECKLAR ARGUMENT 3 med hjälp av fakta/exempel eller egen erfarenhet.

Xxxx


Detta stycket består av ett passande avslut eftersom det ÅTERKNYTER TILL INLEDNINGEN och BESVARAR FRÅGAN ännu en gång.

Xxxx